Efter åtta år i Stockholm, Uppsala och Malmö öppnar Svensk Nyproduktion nu för samarbeten med andra mäklarföretag över hela Sverige. Genom ett nytt partnerkoncept kommer dessa företag kunna erbjuda samma specialistkompetens och tjänster som Svensk Nyproduktion har utvecklat sedan starten 2012.
233 nya projekt med totalt över 11 300 bostäder säljstartade i Stockholms län under 2017, det visar en ny rapport från Svensk Nyproduktion. Det är en ökning med 300 bostäder jämfört med 2016.
I genomsnitt innebär det att 31 bostäder säljstartades varje dag under förra året. Som mest säljstartade hela 37 projekt under september månad.
”Att det på två år säljstartat över 22 000 bostäder är självfallet en del i förklaringen till det höga utbudet på bostadsmarknaden, säger Jesper Höök, analysansvarig på Svensk Nyproduktion”.
Enligt Svensk Nyproduktion som varje månad bevakar aktiviteten på nyproduktionsmarknaden ser början av 2018 ut att vara något lugnare jämfört med tidigare år sett till antalet nya projekt som startar sin försäljning.
”Vi ser att en hel del projekt planeras säljstarta under våren men under årets första månad är aktiviteten betydligt lägre gentemot 2017 och 2016, avslutar Jesper”.
För mer information om Svensk Nyproduktion rapport kontakta Jesper, jesper.hook@svensknyproduktion.se
Svensk Nyproduktion har sammanställt svaren från drygt 550 personer som varit på visning, köpt eller på annat sätt visat intresse för nyproducerade bostäder.
De har bland annat fått svara på frågor om vilka nyproduktionsområden i Stockholms län de skulle kunna tänka sig att flytta till.
Norra Djurgårdsstaden, Liljeholmskajen och Hagastaden är de tre nyproduktionsområden som är populärast och flest personer skulle kunna tänka sig att flytta till.
Det är inte så förvånande att de mest populära områdena är de som ligger mest centralt. Vi tenderar att vilja ha nära till allt, samtidigt som citys kommunikationer gör att vi även har lätt att ta oss ut från staden, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.
Nyproduktionsområden som hamnade något längre ned i undersökningen var Vega och Annedal. Även Barkarbystaden i Järfälla fick något lägre betyg av de svarande. Detta trots otroligt snabb försäljning i området samt stark prisutveckling.
Att Annedal fick relativt svaga betyg av de svarande tycker vi är något förvånande då området till stor det är färdigbyggt, detta jämfört med flera områden i undersökningen som knappt påbörjats, avslutar Lars.
Svensk Nyproduktion utför två gånger om året undersökningar med sin nyproduktionspanel. Panelen får tycka till om nyproduktionsmarknaden i Stockholm, Uppsala och Malmö.
322 438 kronor. Så mycket behöver du betala i kontantinsats för att köpa den billigaste nyproducerade bostadsrätten i Stockholms län, enligt en ny undersökning från Svensk Nyproduktion.
Sedan år 2010 finns kravet på 15 % kontantinsats vid köp av ny bostad. Detta har medfört svårigheter för vissa samhällsgruppers möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.
Till följd av högre bostadspriser och krav på kontantinsats blir det allt svårare för exempelvis förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det har därför blivit vanligare att föräldrar belånar sin bostad när barnen ska flytta hemifrån.
Svensk Nyproduktion har dokumenterat 24 nyproduktionsprojekt som säljstartat i Stockholms län i år. I varje projekt har priset för den billigaste bostaden kartlagts för att se vilken kontantinsats som krävs.
Den genomsnittliga kontantinsatsen för den billigaste bostaden är 322 438 kronor. Lägsta kontantinsatsen i länet hittar vi i Bro, där man endast behöver lägga upp 154 500 kronor kontant. Detta kan jämföras med den högsta noteringen i undersökningen där man på Dalarö i Haninge måste ha sparat ihop 570 000 kronor för att få köpa den billigaste bostaden.
I endast två utav de 24 projekten kan man köpa en bostad med en kontantinsats under 200 000 kronor. Däremot överstiger kontantinsatsen 400 000 kronor i sex av 24 projekt.
Det är tydligt att det idag byggs för en viss målgrupp där tyvärr unga oftast inte är inräknade, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion. Ytmässigt är många bostäder idag definitivt tilltänkta för en yngre målgrupp. Men p.g.a. det rådande marknadsläget blir 15 % kontantinsats väldigt mycket pengar för någon som inte har påbörjat sin bostadskarriär.
Eftersom det dessutom råder omfattande brist på hyresrätter i Stockholm blir köp av bostadsrätt oftast det enda kvarvarande alternativet. Men för många blir det omöjligt att på egen hand få fram de i snitt 322 438 kronor i kontantinsats som krävs för att få köpa den billigaste nyproducerade bostaden, avslutar Jesper.
Nu stärker Svensk Nyproduktion sin närvaro i de södra delarna av Sverige, i och med etablering i Öresundsregionen.
Många av våra kunder är verksamma i Öresundsregionen så det känns som ett naturligt steg för oss att vara på plats här, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.
Att vi nu finns på plats i Malmö ger oss möjlighet utveckla arbetet med våra befintliga kunder, samtidigt som vi stärker vårt erbjudande gentemot potentiella uppdragsgivare, säger Lars.
Ansvarig mäklare för projekten i Malmö blir Christoffer Olsson med lång erfarenhet av försäljning av bostäder i Öresundsregionen.
Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.
Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.
Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.
Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.
Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.
Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.
Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.
Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.