Bostadsåret 2015

Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.

 

Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.

 

Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.

 

Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.

 

Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.

 

Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.

 

Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.

 

Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.

Det går bra nu – 16 nya bostadsrätter om dagen

Siffror som Svensk Nyproduktion, som är en del av Svenska Mäklarhuset, presenterar visar att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter i Stockholms län varje dag under årets tredje kvartal.

Just nu är läget på bostadsmarknaden betydligt mer intensivt än normalt. Siffror som Svensk Mäklarstatistik presenterar visar att priserna på bostadsrätter stigit med upp emot tjugo procent i flera delar av Stockholm. Då bör även beaktas att utgångspriserna för ett år sedan redan var relativt höga.

Till följd av trycket på successionsmarknaden har vi sett att många kunder ser nyproduktion som alternativ när de vill köpa ny bostad. Flera nyproduktionsprojekt säljs slut redan samma dag som de säljstartar och många bostäder går till byggbolagens förturskunder.

Under kvartal tre säljstartade 27 nyproduktionsprojekt innehållandes 1 477 bostadsrätter i Stockholms län. I snitt innebar det då att det kom ut ett nytt bostadsrättsprojekt till försäljning var tredje dag. Det innebar också att det i snitt kom ut 16 nya bostadsrätter till försäljning i Stockholm varje dag under perioden, detta står för cirka en fjärdedel av alla bostäder som utannonseras varje dag.

Av de 27 projekt som säljstartade under kvartal tre såldes nio av dessa slut under samma period, de innehöll sammanlagt 524 bostadsrätter.

Trots att det senaste kvartalet erbjöd nya bostadsrätter motsvarande en ny mindre bostadsrättsförening per dag, talas det generellt sett fortfarande om att det byggs för lite, säger Jesper Höök på Svensk Nyproduktions analysavdelning. Då ska vi komma ihåg att de 16 nya bostäderna per dag är exkluderade både hyresrätter, småhus och studentbostäder.

Vi kan alltså konstatera att det för den som går i flyttankar finns 16 nya potentiella hem per dag att köpa.

Så trots att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter om dagen under kvartal tre talas det fortfarande i media om att det byggs för lite nya bostäder. Var går då gränsen för när det byggs tillräckligt på en omättad marknad? Och hur stort lass ska nyproduktionen dra i kampen mot bostadsbristen?

Almedalen

Under veckan som gått har Svensk Nyproduktions analyschef Claudia Wörmann varit på plats i Almedalen för att diskutera och debattera framtidens bostäder och det samhällsproblem som den påtagliga bostadsbristen har kommit att bli.

Wörmann menar att situationen på bostadsmarknaden är ohållbar och att väldigt lite görs för att förbättra den trots att alla vet om de stora problemen.

Vidare påtalar hon att om inte politiker och andra aktörer börjar samarbeta för att se till att förbättring sker redan nu kommer allt fler hinna bli drabbade. Detta då väldigt lite görs i dagsläget trots att dessa frågor diskuterats länge.

Här har vi till skillnad från många andra områden koll på behov och konsekvenser. Då är det anmärkningsvärt att vi trots den vetskapen och relativa enigheten inte kommit längre.

Man behöver börja se helheten, inte bara att människor ska ha någonstans att bo, utan de ska även kunna leva, i och runt sitt nya hem, säger Wörmann.

Politiker, myndigheter och byggare behöver arbeta tillsammans för att hitta hållbara och långsiktiga lösningar på något som faktiskt får kallas för en bostadskris.

I en bransch som i sig går bättre än någonsin förr och där det allra mesta som byggs säljs slut omgående, måste vi våga ta steget för att investera i framtiden.

Redan när jag besökte Almedalen för fem år sedan diskuterades dessa frågor. Det är anmärkningsvärt att så lite har hänt, säger Claudia Wörmann.

Nöjda pensionärer med stora krav på förvaring

Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna har kartlagt bostadssituationen för de äldre i Eskilstuna med omnejd. Svaren kan vara representativa för målgruppen, oavsett var man bor geografiskt. Det finns närmare 2 miljoner 65 åringar och äldre i Sverige idag. Hur denna stora grupp än väljer att göra med sitt boende ger det konsekvenser för andra på bostadsmarknaden. Väljer många ur gruppen att flytta frigörs bostäder för andra målgrupper, företrädesvis barnfamiljer, och flyttkedjor sätts igång.

Nöjda med sitt boende

På frågan om hur nöjd man är med sitt nuvarande boende svarar 79 procent av de tillfrågade att de är mycket nöjda. 17 procent svarar att de är ganska nöjda med sitt nuvarande boende och övriga är missnöjda.

71 procent tycker att de bor lagom stort och 24 procent tycker att de bor för stort. 4 procent tycker att de bor i en för liten bostad idag.

Nästa bostad

På frågan om hur nästa ideala boende skulle se ut för gruppen hamnar en hyresrätt en bit upp i en fastighet med hiss överst.

  1. En hyresrätt, högre upp med hiss
  2. En bostadsrätt, högre upp, med hiss
  3. En hyresrätt på nedre botten
  4. Ett radhus
  5. En bostadsrätt på nedre botten
  6. Ett enplanshus
  7. En tvåplansvilla

– En lägenhet högre upp än nedre botten, både bostadsrätt och hyresrätt är efterfrågat. Intressant också att radhus rankas högt. Mycket handlar ju om att få ett bekvämare boende som kräver mindre underhåll när man flyttar som pensionär, säger Claudia Wörmann, analyschef på Svensk Nyproduktion.

Betalningsvilja

Vi frågade vilka attribut man kan tänka sig att betala extra för i sin bostad. Absolut högst betalningsvilja är det för en stor balkong/ uteplats bland pensionärer.

  1. Stor balkong/ uteplats
  2. Klädkammare/ förråd inne i bostaden
  3. Goda förvaringsmöjligheter i anslutning till bostaden
  4. Separat tvättstuga inne i bostaden
  5. Påkostat badrum
  6. Bra miljöval
  7. Stora fönster
  8. Påkostat kök
  9. Stora sällskapsytor
  10. Flexibel planlösning, flyttbara skjutväggar.

– Stor balkong eller uteplats ligger högt upp på önskelistan för alla, oavsett ålder.  Den blir en nödvändig ventil. Det som är utmärkande för gruppen äldre är att de har en högre betalningsvilja för klädkammare, förråd inne i bostaden än övriga målgrupper och det är ju sammankopplat till att flytten ofta sker från större till mindre ju äldre man är. Och det ställer krav på förvaringsutrymmen, avslutar Wörmann.

Mer information

Undersökningen baseras på knappt 400 svar från besökare på en seniormässa i början av mars 2015 i Eskilstuna. Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna bistår gärna med mer information om undersökningen och ytterligare information om hur kommunen ska tänka avseende bostäder för seniorer.

Vill du ha hela eller delar av undersökningen eller en kommentar är du välkommen att hör av dig till:

 

Claudia Wörmann, analyschef Svensk Nyproduktion, 0709 90 68 14

Svensk Nyproduktion är en del av Svenska Mäklarhuset.