Marknadsläget augusti 2016

Sommaren har hittills medfört att bostadsmarknaden stabiliserats något, om än på en lägre nivå jämfört med i våras. Vi upplever ett fortsatt stort medialt intresse för bostadsmarknaden, och diskussionerna från amorteringskravets inträde hålls fortfarande igång. Även Brexit har påverkat psykologin på marknaden, även om dess direkta effekt än så länge inte varit alltför påtaglig.

Utbudet på andrahandsmarknaden har varit sedvanligt lågt under sommaren, och även nyproduktionsmarknaden har upplevt en relativt lugn sommar med totalt 14 säljstarter under juli och augusti.

Bostadsbrist och det faktum att omständigheterna som styr bostadspriserna samverkar på ett sätt som är gynnsamt för bostadsmarknaden ger höga bostadspriser. Detta ställs mot oron som skapas av exempelvis politiska utspel om åtgärder för att dämpa hushållens bostadslån och att bankerna är mer restriktiva i sin utlåning så att betalningsförmågan minskar. Nu är det betalningsförmågan snarare än betalningsviljan som styr bostadsprisernas utveckling.

Vårens prisfall som fick stor medial uppmärksamhet är fortfarande bara ett mindre hack i priskurvan, sett ur ett längre perspektiv. När nu utbudet på bostadsmarknaden ökar och återgår till det normala blir det spännande att se hur amorteringskravet och bankernas restriktivare utlåning påverkar bostadsmarknaden. Effekten lär bli störst i storstadsområdena, med Stockholm i spetsen, där både bostadspriser och bostadslån är som högst. Effekten motverkas av att bostadsbristen, som pressar upp priserna, också är som störst där priserna är högst. Den större mängden osålda bostäder som många mäklarföretag talade om under försommaren, när utbudet ökade för att många ville förekomma amorteringskravet, gör att vi kan få en utbudsökning som blir ovanligt stor nu i början av hösten. Då får vi en riktig prövning av marknadens kraft och nuvarande prisnivå.

Här vill vi bo – 550 personer har sagt sitt

Svensk Nyproduktion har sammanställt svaren från drygt 550 personer som varit på visning, köpt eller på annat sätt visat intresse för nyproducerade bostäder.
De har bland annat fått svara på frågor om vilka nyproduktionsområden i Stockholms län de skulle kunna tänka sig att flytta till.

Norra Djurgårdsstaden, Liljeholmskajen och Hagastaden är de tre nyproduktionsområden som är populärast och flest personer skulle kunna tänka sig att flytta till.

Det är inte så förvånande att de mest populära områdena är de som ligger mest centralt. Vi tenderar att vilja ha nära till allt, samtidigt som citys kommunikationer gör att vi även har lätt att ta oss ut från staden, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Nyproduktionsområden som hamnade något längre ned i undersökningen var Vega och Annedal. Även Barkarbystaden i Järfälla fick något lägre betyg av de svarande. Detta trots otroligt snabb försäljning i området samt stark prisutveckling.

 

Att Annedal fick relativt svaga betyg av de svarande tycker vi är något förvånande då området till stor det är färdigbyggt, detta jämfört med flera områden i undersökningen som knappt påbörjats, avslutar Lars.

Svensk Nyproduktion utför två gånger om året undersökningar med sin nyproduktionspanel. Panelen får tycka till om nyproduktionsmarknaden i Stockholm, Uppsala och Malmö.

Marknadsläget Mars 2016

I bostadsbristens Stockholm går debatten varm om hur vi ska lösa dagens otillräckliga byggande. Generellt vill de flesta, från regering till byggare, öka volymerna. Trots rekordhög nyproduktion påpekar Boverket att vi fortfarande inte är uppe i de nivåer som behövs för att täcka hela behovet.

En fråga som har tagits upp är marktillgången i olika regioner. Många kommuner har tidigare fått kritik på grund av för lång handläggningstid när detaljplanen tas fram. Ett annat problem är att vissa kommuner inte tar ansvar för en tillräcklig bostadsplanering. Det finns byggbar mark men det saknas många gånger en kommunal politisk vilja. Detta tillsammans med lokala motsättningar till utökad exploatering bidrar till långa handläggningstider.

Flera professorer på KTH och tunga aktörer i bostadsbranschen anser att man måste titta på en större regional bostadsplanering. Främst anser man att byggandet är ojämnt i länets olika kommuner trots att förutsättningar finns för bostäder finns på många platser. I en artikel i Dagens Industri säger flera byggare att statliga investeringar i infrastruktur ska knytas samman med byggandet av ett visst antal bostäder. Det här är en fråga som regeringen tar upp i de bostadspolitiska samtalen med oppositionen.

Enligt Handelskammaren skapar en del kommuner naturreservat för att slippa exploatering. Totalt kan 100 000 bostäder byggas i vissa naturreservat och Handelskammaren anser att kommunerna bör fråntas rätten att införa nya naturreservat.

Idag närmar vi oss införandet av amorteringskravet. Lagen ska vara på plats första maj och föreskrifterna för nya bolånetagare gäller från och med första juni. Det är dock fortfarande frågetecken kring vilka regler som gäller för nyproduktion. Senast den 18:e april ska Finans-inspektionen ha lämnat in detaljerade reglerna för amorteringskravet till regeringen.

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, har dock sagt att det är bankerna som bestämmer om kunder får undantas amortering vid köp av nyproduktion. Han påpekar att beslutet fattas efter en samlad kreditbedömning för varje enskild kund.

 

”Det kommer inte att vara en rättighet för vem som helst att få slippa att amortera de fem första åren efter att man köpt en nyproducerad bostad. Det är banken och inte köparen som avgör det.”

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, uttalande i SR

 

På kort sikt kan detta skapa viss förvirring kring vad som gäller för nyproduktion. Inte bara för kunderna, utan för hela branschen. Redan nu har banker och byggföretag infört amorteringskravet i sina boendekalkyler men osäkerheten kan göra att flera spekulanter avvaktar med köp, dels för att de inte vet vad som gäller, men även för att se hur marknaden reagerar.

Dock bedömer flera aktörer i branschen att marknaden inte kommer att reagera på samma sätt som förra våren, då priserna skenade när många ville köpa bostad innan kravet infördes. Nu har debatten pågått under en längre tid och flera banker har anpassat sig till de preliminära kraven.

Höga kontantinsatser drabbar unga

322 438 kronor.  Så mycket behöver du betala i kontantinsats för att köpa den billigaste nyproducerade bostadsrätten i Stockholms län, enligt en ny undersökning från Svensk Nyproduktion.

Sedan år 2010 finns kravet på 15 % kontantinsats vid köp av ny bostad. Detta har medfört svårigheter för vissa samhällsgruppers möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.

Till följd av högre bostadspriser och krav på kontantinsats blir det allt svårare för exempelvis förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det har därför blivit vanligare att föräldrar belånar sin bostad när barnen ska flytta hemifrån.

Svensk Nyproduktion har dokumenterat 24 nyproduktionsprojekt som säljstartat i Stockholms län i år. I varje projekt har priset för den billigaste bostaden kartlagts för att se vilken kontantinsats som krävs.

Den genomsnittliga kontantinsatsen för den billigaste bostaden är 322 438 kronor. Lägsta kontantinsatsen i länet hittar vi i Bro, där man endast behöver lägga upp 154 500 kronor kontant. Detta kan jämföras med den högsta noteringen i undersökningen där man på Dalarö i Haninge måste ha sparat ihop 570 000 kronor för att få köpa den billigaste bostaden.

I endast två utav de 24 projekten kan man köpa en bostad med en kontantinsats under 200 000 kronor. Däremot överstiger kontantinsatsen 400 000 kronor i sex av 24 projekt.

 

Det är tydligt att det idag byggs för en viss målgrupp där tyvärr unga oftast inte är inräknade, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion. Ytmässigt är många bostäder idag definitivt tilltänkta för en yngre målgrupp. Men p.g.a. det rådande marknadsläget blir 15 % kontantinsats väldigt mycket pengar för någon som inte har påbörjat sin bostadskarriär.

Eftersom det dessutom råder omfattande brist på hyresrätter i Stockholm blir köp av bostadsrätt oftast det enda kvarvarande alternativet. Men för många blir det omöjligt att på egen hand få fram de i snitt 322 438 kronor i kontantinsats som krävs för att få köpa den billigaste nyproducerade bostaden, avslutar Jesper.