Nyheter & insikter

Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.

Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.

Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.

Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.

Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.

Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.

Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.

Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.