Ungefär hälften av den vuxna svenska befolkningen i Sverige har tillgång till ett fritidshus.

Den svenska fritidshusmarknaden är unik, de flesta husen har en historia att berätta, många hus som idag är fritidshus har tidigare varit bostad åt skomakarfamiljen eller torparfamiljen. I många andra länder är fritidshustraditionen kopplad till en massa hus, byggda ungefär samtidigt, så kallade sportstugor, där de flesta ser likadana ut i ett område med likalydande gatunamn.

Det gör också att vi har ovanligt många fritidshus i vårt avlånga land, cirka 800 000.

Den svenska fritidshustraditionen började smyga igång redan under 1800- talet, då flertalet borgare från storstäderna skaffade sommarhus i städernas utkanter för att andas frisk lantluft. Traditionen utökades i och med de mer utvecklade transportmöjligheterna, och det blev allt vanligare bland de mer välbärgade att skaffa sig ett sommarhus på landet.

Omkring 1920 började de första sportstugorna dyka upp. En enkel stuga för medelinkomsttagaren.  Stugan skulle vara inredd med värmekälla så att den även kunde användas vintertid. Den skulle vara liten och billig att uppföra, och livet där skulle levas enkelt.  I sportstugan var tanken att det bekväma skulle sättas åt sidan och istället skulle man ägna sig åt vedhuggning, snöskottning och andra fysiskt krävande aktiviteter.

Den ekonomiska situationen började förbättras successivt för stora delar av befolkningen, vilket innebar att allt fler hade råd att bygga sig en sportstuga. Högre löner, förbättrade kommunikationer med buss och bil, och det stora intresset för friluftsliv var de viktigaste orsakerna till att fler och fler nu skaffade sportstuga.

Stugorna byggdes ofta nära städerna eftersom de flesta bara hade möjlighet att vistas där under helgen.

Först under 1940 talet kom begreppet sommarstuga. De blev större och bekvämare. Det sportiga idealet ersattes av ett annat där man fick lov att leva lite lugnare.

På 1960 talet lagstadgades det om fyra veckors semester.  Många hade råd att skaffa bil på den här tiden och det blev därmed lättare att ta sig till stugan året runt. Den längre semestern innebar att människor kunde använda fritidshuset mer.

Stugan idag

Vi ställer allt högre krav på bekvämlighet. De allra flesta som letar efter fritidshus söker något som inte kräver allt för mycket renovering. Visst finns det en och annan som vill renovera, som finner det roligt och som har kunskapen, men de allra flesta vill hellre se ett hus med mindre omfattande renoveringsbehov. Det gamla utedasset har fått ge vika för större krav på bekvämlighet, helst golvvärme och jacuzzi.

Indraget vatten är viktigt och farbar väg ända fram. Samtidigt månar många om att inte ha alltför nära till närmste granne, en ekvation som ofta blir svår att gå ihop om man också önskar farbar väg ända fram till fritidshuset.

Visst går det att förstå kraven på bekvämlighet. Det finns även ett ekonomiskt incitament. Har du ett fritidshus med nära nog permanentstandard, kan du också nyttja huset längre perioder, ingen årstid avskräcker.

Tänk noga igenom hur du vill nyttja ditt fritidshus, och sätt upp vissa kriterier. Ska det ligga relativt nära hemmet?  Många har en romantisk bild av sitt blivande fritidshus, en av de stora avromantiserande faktorerna (och anledningen till att det inte blev riktigt som man tänkt sig) är att fritidshuset ligger långt från hemmet. Avståndet är en viktig aspekt.

Var egoistiskt, köp ett fritidshus som passar de egna behoven, och inte kommande generationers eller vänners besök. Barnen kanske hellre vill resa jorden runt och vännerna har ett eget fritidshus.

Läge, läge, läge. Huset på klippan eller det långt inne i skogen? Läget kan man aldrig göra något åt. Ett tips kan vara att hyra först och köpa sen, för att lära känna trakten.

Hur vill du spendera din lediga tid? Det där fritidshuset som är oerhört charmigt, ganska billigt, men som kräver upprustning kan verka lockande. Grattis om du mäktar med det. Många gör det inte. I slutänden kan det vara väl investerade pengar att lägga till lite på köpeskillingen, köpa ett hus som är renoverat och där du och din eventuella familj kan koppla av.

Personligen tror jag att Ernst Kirschsteiger och hans program bidragit till att människor får en skev bild av hur det är att renovera ett torp, en sommarstuga eller sportstuga. Vad man inte ser, är att bakom den leende Ernst finns ett helt team experter, som hjälper honom med renoveringen. Ett helt team!

Claudia Wörmann, Analyschef

Bostadsåret 2014

Snart kan vi summera ett helt bostadsår som gått. Hur var det på bostadsmarknaden under 2014 egentligen? Vi gör ett par reflektioner.

Bostadsmarknaden är ingen isolerad ö utan i högsta grad en marknad som påverkas av både politiska beslut och psykologiska aspekter. De politiska besluten styr vår möjlighet att flytta, och de psykologiska aspekterna påverkar samma sak, men mer känslomässigt.  Du måste både ha råd att flytta och viljan att fatta beslutet. Det senaste året har priserna på bostadsrätter stigit med 6 procent i hela Sverige och med 12 procent i Stockholms län. (November 13 till november 14). Villapriserna i Sverige som helhet har under det senaste året stigit med 8 procent och i Stockholms län med 10 procent. (November 13 till november 14).