Svensk Nyproduktion jobbar endast med nyproducerade bostäder och följer samtliga nyproduktionsprojekt i Stockholms län. Därför är vår rapport av nyproduktionsåret 2020 ensam i sitt slag, både vad gäller omfattning och exakthet. Vad fick oss att höja på ögonbrynen och vad stack ut mest under nyproduktionsåret 2020? Här ger vi dig en lista med spännande siffror.
Analysavdelningen på Svensk Nyproduktion kan ta fram unik nyproduktionsstatistik, alltifrån priser och avgifter till utbud och försäljningssammanställningar. Vår databas innehåller samlad data som inte kan hittas någon annanstans. Den ger dig en fulländad bild av nyproduktionsmarkanden i Stockholms län. All information granskas och kvalitetssäkras manuellt, vilket också gör databasen ensam i sitt slag gällande omfattning och exakthet.
Vi har specialiserat oss på endast nyproduktion och våra mäklare är certifierade och utbildade att guida bostadköparna i alla steg genom processen fram till en trygg bostadsaffär.
Vi är också bostadsutvecklarens externa försäljningsorganisation som bidrar med kunskap och resurser i alla delar av försäljningsprocessen.
Vill ni ha koll på vilka nyproduktionsprojekt som säljstartarar i ert närområde?
Under 2020 säljstartade 6 551 nyproducerade bostäder i Stockholms län fördelade på 230 byggprojekt
Under 2020 sålde 60 procent av de 6 551 bostäderna i Stockholms län slut samma år
Under 2020 gick nyproduktionsindex upp 18 procent samtidigt som snittytan gick ner 15 procent
Under 2020 minskade andelen nyproducerade ettor i Stockholms län
Under 2020 ökande andelen nyproducerade tvåor, treor och fyror i Stockholms län
Under 2020 fortsatte snittpriserna för nyproducerade lägenheter att ligga lägre än successionsmarkanden i Stockholms län
Källa: Årsrapporten Svensk Nyproduktion
Vår analysavdelning erbjuder analyser, sammanställningar och fördjupningar med fokus på nyproduktionsmarknaden i hela landet. Vi utför analyser i projektets alla faser, från markförvärv till tillträde.
Nu har vi facit om nyproduktionsmarknaden i Stockholms län 2019.
Allt om säljstarter, byggstarter, nyproduktionspriser, betalningsförmåga, försäljningsutfall, prisjusteringar, tillträden, marknadsandelar och utblick 2020. Presenterat genom analys, diagram, tabeller och kommentarer. En unik sammanställning av året som gått.
Årsrapporten finns även för Uppsala län och Skåne län.
Nedan följer ett antal exempel på innehållet i rapporten.
Exempelbilderna är från fjolårets Årsrapport.
Nu har vi facit om nyproduktionsmarknaden i Stockholms län 2018.
184 säljstarter. 5 444 bostäder.
Allt om säljstarter, byggstarter, nyproduktionspriser, betalningsförmåga, försäljningsutfall, prisjusteringar, tillträden, marknadsandelar och utblick 2019. Presenterat genom analys, diagram, tabeller och kommentarer. En unik sammanställning av förra året.
Tisdagen den 8 november höll Svensk Nyproduktion årets höstseminarium, denna gång med ett finansiellt tema. Inbjudna talare var Emma Persson, SBAB, Ingela Gabrielsson, Nordea och Anna Granath Hansson, KTH. Ett åttiotal besökare åt lunch och lyssnade till de senaste undersökningarna och tankegångarna hos bankerna.
Våra seminarier har blivit en populär mötesplats för folk i branschen, som under avslappnade förhållanden vill nätverka och samtidigt lära sig något om aktuella ämnen, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.
Svensk Nyproduktion arrangerar seminarium två gånger om året där aktuella bostadsfrågor tas upp, inbjudna talare medverkar och egna undersökningar presenteras.
Tisdag den 2 november publicerade JM Inspiration en artikel baserad på Svensk Nyproduktions undersökning “Så vill vi bo” – där 1 000 svenskar svarat på vad de tycker är extra viktigt i bostaden. Artikeln i sin helhet presenteras här nedan.
Är du på jakt efter ny bostad? Då finns det många parametrar att ta hänsyn till. Finns det klädkammare? Är det viktigt med ett påkostat kök och finns det gemensam grillplats? Här listar vi vad folk allra helst vill ha hemma. Hur många av dessa har du i ditt boende?
– Balkong eller uteplats är väldigt viktigt för svenskarna, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion som står bakom en undersökning om hur svenskarna helst vill bo.
Trots att vi har skralt med sommarmånader i Sverige är balkong och uteplats något som år efter år toppar listan på det svenskarna prioriterar när det är dags för nytt boende.
– Balkongen kommer väldigt högt upp på önskelistan och det är ingen överraskning för någon av oss. Generellt är det något många människor är beredda att betala extra för. Vi uppskattar detta uterum och vill titta på den sol vi faktiskt har, så det här är en trend som håller i sig. Dessutom blir det allt mer populärt att odla, då fyller en uteplats eller balkong ytterligare en funktion, säger Jesper Höök.
Här är några av de saker svenskarna efterfrågar i ett nytt boende:
BALKONG/UTEPLATS
Ohotad etta på önskelistan hos de allra flesta är balkong eller uteplats, hela 69 procent uppger att de är beredda att betala extra för detta. Och visst är det något speciellt med att kunna gå ut i den krispiga morgonluften med en kopp kaffe i handen.
Foto: Karl Nordlund
KLÄDKAMMARE/FÖRRÅD
Vi är många som har varit avundsjuka på Carrie Bradshaws walk in closet i Sex and the city.
Och klädkammare eller förråd inne i bostaden ligger högt upp på svenskarnas önskelista när de köper ny bostad. Stora garderober eller klädkammare med bra förvaring är eftertraktat av de allra flesta, oavsett ålder.
PÅKOSTAT KÖK
Många säger att köket är hemmets hjärta. Här samlas familjen för att inte bara laga mat utan också göra läxor, umgås och bara hänga. Eftersom vi tillbringar så mycket tid i köket är det inte så konstigt att hela 30 procent uppger att de är beredda att betala extra för att få ett påkostat kök.
Foto: Gustav Kaiser
GEMENSAM ODLING
En tilltagande trend världen över är att odla i kollektiv. Vi har en önskan om att få äta bättre råvaror och mer närproducerade grönsaker, och vad kan väl vara bättre än att få skörda sin egen basilika från en gemensam köksträdgård? 23 procent av svenskarna vill kunna påta i trädgården ihop med sina grannar och sätter just detta på önskelistan.
Foto: Gustav Kaiser
GEMENSAM GRILLPLATS
Mattrender kommer och går, men grillning är något som består. Sommarmånaderna är förvisso få men när de väl är här, då vill vi grilla. Kött, fisk, grönsaker, ost, frukt – listan kan göras lång. Gemensam grillplats är ett attribut som prioriteras av 37 procent av de tillfrågade.
Foto: Richard Hammarskiöld
TAKTERRASS
Att vi dras mot höjder är inget nytt. Sedan urminnes tider har vi gillat att ha uppsikt över vår omgivning och det är något speciellt med att stå på taket till en hög byggnad och spana ut. Detta kommer också mer och mer i nybyggda fastigheter. Kanske för att fler (27 procent i denna undersökning) efterfrågar just en gemensam takterrass.
GÄSTLÄGENHET I FÖRENINGEN
Plats för hela tjocka släkten har vi sällan i själva lägenheten, möjligen en eller ett par extra bäddar. Då kan det vara bra med en gästlägenhet i föreningen som går att låna eller hyra. Hela 49 procent uppger att de tycker att det är viktigt.
Foto: Gustav Kaiser
STORA FÖNSTER
Dagsljus gör oss friskare, styr vår dygnsrytm och påverkar vår sinnesstämning. I ett land med många mörka månader som vi i stor utsträckning tillbringar inomhus är det extra viktigt med fönster och ljusinsläpp. Generöst ljusinsläpp från stora fönster är också något 24 procent av de tillfrågade är beredda att betala lite mer för.
STORA SÄLLSKAPSYTOR
TP med vännerna? Nintendo Wii med kidsen eller kanske en härlig middag för hela släkten? Vi har en stor önskan att vara mer sociala i våra bostäder. Stora sällskapsytor med plats för många gäster är 26 procent av svenskarna beredda att punga ut med lite extra för.
Foto: Lars Strandberg
VITA VÄGGAR
Svenskarnas favoritfärg när det gäller inredning håller i sig. Ett drömhem ska gärna ha vita väggar i åtminstone vardagsrummet, det vill hälften av de tillfrågade ha. Men någonstans i lägenheten får det gärna finnas en fondvägg.
Foto: Richard Hammarskiöld
NÅGOT VI TYCKER ÄR MINDRE VIKTIGT ÄR
– Bilpool – fortfarande vill många ha sin egen bil.
Sommaren har hittills medfört att bostadsmarknaden stabiliserats något, om än på en lägre nivå jämfört med i våras. Vi upplever ett fortsatt stort medialt intresse för bostadsmarknaden, och diskussionerna från amorteringskravets inträde hålls fortfarande igång. Även Brexit har påverkat psykologin på marknaden, även om dess direkta effekt än så länge inte varit alltför påtaglig.
Utbudet på andrahandsmarknaden har varit sedvanligt lågt under sommaren, och även nyproduktionsmarknaden har upplevt en relativt lugn sommar med totalt 14 säljstarter under juli och augusti.
Bostadsbrist och det faktum att omständigheterna som styr bostadspriserna samverkar på ett sätt som är gynnsamt för bostadsmarknaden ger höga bostadspriser. Detta ställs mot oron som skapas av exempelvis politiska utspel om åtgärder för att dämpa hushållens bostadslån och att bankerna är mer restriktiva i sin utlåning så att betalningsförmågan minskar. Nu är det betalningsförmågan snarare än betalningsviljan som styr bostadsprisernas utveckling.
Vårens prisfall som fick stor medial uppmärksamhet är fortfarande bara ett mindre hack i priskurvan, sett ur ett längre perspektiv. När nu utbudet på bostadsmarknaden ökar och återgår till det normala blir det spännande att se hur amorteringskravet och bankernas restriktivare utlåning påverkar bostadsmarknaden. Effekten lär bli störst i storstadsområdena, med Stockholm i spetsen, där både bostadspriser och bostadslån är som högst. Effekten motverkas av att bostadsbristen, som pressar upp priserna, också är som störst där priserna är högst. Den större mängden osålda bostäder som många mäklarföretag talade om under försommaren, när utbudet ökade för att många ville förekomma amorteringskravet, gör att vi kan få en utbudsökning som blir ovanligt stor nu i början av hösten. Då får vi en riktig prövning av marknadens kraft och nuvarande prisnivå.
I bostadsbristens Stockholm går debatten varm om hur vi ska lösa dagens otillräckliga byggande. Generellt vill de flesta, från regering till byggare, öka volymerna. Trots rekordhög nyproduktion påpekar Boverket att vi fortfarande inte är uppe i de nivåer som behövs för att täcka hela behovet.
En fråga som har tagits upp är marktillgången i olika regioner. Många kommuner har tidigare fått kritik på grund av för lång handläggningstid när detaljplanen tas fram. Ett annat problem är att vissa kommuner inte tar ansvar för en tillräcklig bostadsplanering. Det finns byggbar mark men det saknas många gånger en kommunal politisk vilja. Detta tillsammans med lokala motsättningar till utökad exploatering bidrar till långa handläggningstider.
Flera professorer på KTH och tunga aktörer i bostadsbranschen anser att man måste titta på en större regional bostadsplanering. Främst anser man att byggandet är ojämnt i länets olika kommuner trots att förutsättningar finns för bostäder finns på många platser. I en artikel i Dagens Industri säger flera byggare att statliga investeringar i infrastruktur ska knytas samman med byggandet av ett visst antal bostäder. Det här är en fråga som regeringen tar upp i de bostadspolitiska samtalen med oppositionen.
Enligt Handelskammaren skapar en del kommuner naturreservat för att slippa exploatering. Totalt kan 100 000 bostäder byggas i vissa naturreservat och Handelskammaren anser att kommunerna bör fråntas rätten att införa nya naturreservat.
Idag närmar vi oss införandet av amorteringskravet. Lagen ska vara på plats första maj och föreskrifterna för nya bolånetagare gäller från och med första juni. Det är dock fortfarande frågetecken kring vilka regler som gäller för nyproduktion. Senast den 18:e april ska Finans-inspektionen ha lämnat in detaljerade reglerna för amorteringskravet till regeringen.
Bankföreningens VD, Hans Lindberg, har dock sagt att det är bankerna som bestämmer om kunder får undantas amortering vid köp av nyproduktion. Han påpekar att beslutet fattas efter en samlad kreditbedömning för varje enskild kund.
”Det kommer inte att vara en rättighet för vem som helst att få slippa att amortera de fem första åren efter att man köpt en nyproducerad bostad. Det är banken och inte köparen som avgör det.”
Bankföreningens VD, Hans Lindberg, uttalande i SR
På kort sikt kan detta skapa viss förvirring kring vad som gäller för nyproduktion. Inte bara för kunderna, utan för hela branschen. Redan nu har banker och byggföretag infört amorteringskravet i sina boendekalkyler men osäkerheten kan göra att flera spekulanter avvaktar med köp, dels för att de inte vet vad som gäller, men även för att se hur marknaden reagerar.
Dock bedömer flera aktörer i branschen att marknaden inte kommer att reagera på samma sätt som förra våren, då priserna skenade när många ville köpa bostad innan kravet infördes. Nu har debatten pågått under en längre tid och flera banker har anpassat sig till de preliminära kraven.
Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.
Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.
Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.
Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.
Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.
Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.
Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.
Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.
Siffror som Svensk Nyproduktion, som är en del av Svenska Mäklarhuset, presenterar visar att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter i Stockholms län varje dag under årets tredje kvartal.
Just nu är läget på bostadsmarknaden betydligt mer intensivt än normalt. Siffror som Svensk Mäklarstatistik presenterar visar att priserna på bostadsrätter stigit med upp emot tjugo procent i flera delar av Stockholm. Då bör även beaktas att utgångspriserna för ett år sedan redan var relativt höga.
Till följd av trycket på successionsmarknaden har vi sett att många kunder ser nyproduktion som alternativ när de vill köpa ny bostad. Flera nyproduktionsprojekt säljs slut redan samma dag som de säljstartar och många bostäder går till byggbolagens förturskunder.
Under kvartal tre säljstartade 27 nyproduktionsprojekt innehållandes 1 477 bostadsrätter i Stockholms län. I snitt innebar det då att det kom ut ett nytt bostadsrättsprojekt till försäljning var tredje dag. Det innebar också att det i snitt kom ut 16 nya bostadsrätter till försäljning i Stockholm varje dag under perioden, detta står för cirka en fjärdedel av alla bostäder som utannonseras varje dag.
Av de 27 projekt som säljstartade under kvartal tre såldes nio av dessa slut under samma period, de innehöll sammanlagt 524 bostadsrätter.
Trots att det senaste kvartalet erbjöd nya bostadsrätter motsvarande en ny mindre bostadsrättsförening per dag, talas det generellt sett fortfarande om att det byggs för lite, säger Jesper Höök på Svensk Nyproduktions analysavdelning. Då ska vi komma ihåg att de 16 nya bostäderna per dag är exkluderade både hyresrätter, småhus och studentbostäder.
Vi kan alltså konstatera att det för den som går i flyttankar finns 16 nya potentiella hem per dag att köpa.
Så trots att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter om dagen under kvartal tre talas det fortfarande i media om att det byggs för lite nya bostäder. Var går då gränsen för när det byggs tillräckligt på en omättad marknad? Och hur stort lass ska nyproduktionen dra i kampen mot bostadsbristen?
Under veckan som gått har Svensk Nyproduktions analyschef Claudia Wörmann varit på plats i Almedalen för att diskutera och debattera framtidens bostäder och det samhällsproblem som den påtagliga bostadsbristen har kommit att bli.
Wörmann menar att situationen på bostadsmarknaden är ohållbar och att väldigt lite görs för att förbättra den trots att alla vet om de stora problemen.
Vidare påtalar hon att om inte politiker och andra aktörer börjar samarbeta för att se till att förbättring sker redan nu kommer allt fler hinna bli drabbade. Detta då väldigt lite görs i dagsläget trots att dessa frågor diskuterats länge.
Här har vi till skillnad från många andra områden koll på behov och konsekvenser. Då är det anmärkningsvärt att vi trots den vetskapen och relativa enigheten inte kommit längre.
Man behöver börja se helheten, inte bara att människor ska ha någonstans att bo, utan de ska även kunna leva, i och runt sitt nya hem, säger Wörmann.
Politiker, myndigheter och byggare behöver arbeta tillsammans för att hitta hållbara och långsiktiga lösningar på något som faktiskt får kallas för en bostadskris.
I en bransch som i sig går bättre än någonsin förr och där det allra mesta som byggs säljs slut omgående, måste vi våga ta steget för att investera i framtiden.
Redan när jag besökte Almedalen för fem år sedan diskuterades dessa frågor. Det är anmärkningsvärt att så lite har hänt, säger Claudia Wörmann.
