Ännu ett lyckat seminarium hos

Svensk Nyproduktion

Tisdagen den 8 november höll Svensk Nyproduktion årets höstseminarium, denna gång med ett finansiellt tema. Inbjudna talare var Emma Persson, SBAB, Ingela Gabrielsson, Nordea och Anna Granath Hansson, KTH. Ett åttiotal besökare åt lunch och lyssnade till de senaste undersökningarna och tankegångarna hos bankerna.

Våra seminarier har blivit en populär mötesplats för folk i branschen, som under avslappnade förhållanden vill nätverka och samtidigt lära sig något om aktuella ämnen, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Svensk Nyproduktion arrangerar seminarium två gånger om året där aktuella bostadsfrågor tas upp, inbjudna talare medverkar och egna undersökningar presenteras.

Här vill vi bo – 550 personer har sagt sitt

Svensk Nyproduktion har sammanställt svaren från drygt 550 personer som varit på visning, köpt eller på annat sätt visat intresse för nyproducerade bostäder.
De har bland annat fått svara på frågor om vilka nyproduktionsområden i Stockholms län de skulle kunna tänka sig att flytta till.

Norra Djurgårdsstaden, Liljeholmskajen och Hagastaden är de tre nyproduktionsområden som är populärast och flest personer skulle kunna tänka sig att flytta till.

Det är inte så förvånande att de mest populära områdena är de som ligger mest centralt. Vi tenderar att vilja ha nära till allt, samtidigt som citys kommunikationer gör att vi även har lätt att ta oss ut från staden, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Nyproduktionsområden som hamnade något längre ned i undersökningen var Vega och Annedal. Även Barkarbystaden i Järfälla fick något lägre betyg av de svarande. Detta trots otroligt snabb försäljning i området samt stark prisutveckling.

 

Att Annedal fick relativt svaga betyg av de svarande tycker vi är något förvånande då området till stor det är färdigbyggt, detta jämfört med flera områden i undersökningen som knappt påbörjats, avslutar Lars.

Svensk Nyproduktion utför två gånger om året undersökningar med sin nyproduktionspanel. Panelen får tycka till om nyproduktionsmarknaden i Stockholm, Uppsala och Malmö.

Marknadsläget Mars 2016

I bostadsbristens Stockholm går debatten varm om hur vi ska lösa dagens otillräckliga byggande. Generellt vill de flesta, från regering till byggare, öka volymerna. Trots rekordhög nyproduktion påpekar Boverket att vi fortfarande inte är uppe i de nivåer som behövs för att täcka hela behovet.

En fråga som har tagits upp är marktillgången i olika regioner. Många kommuner har tidigare fått kritik på grund av för lång handläggningstid när detaljplanen tas fram. Ett annat problem är att vissa kommuner inte tar ansvar för en tillräcklig bostadsplanering. Det finns byggbar mark men det saknas många gånger en kommunal politisk vilja. Detta tillsammans med lokala motsättningar till utökad exploatering bidrar till långa handläggningstider.

Flera professorer på KTH och tunga aktörer i bostadsbranschen anser att man måste titta på en större regional bostadsplanering. Främst anser man att byggandet är ojämnt i länets olika kommuner trots att förutsättningar finns för bostäder finns på många platser. I en artikel i Dagens Industri säger flera byggare att statliga investeringar i infrastruktur ska knytas samman med byggandet av ett visst antal bostäder. Det här är en fråga som regeringen tar upp i de bostadspolitiska samtalen med oppositionen.

Enligt Handelskammaren skapar en del kommuner naturreservat för att slippa exploatering. Totalt kan 100 000 bostäder byggas i vissa naturreservat och Handelskammaren anser att kommunerna bör fråntas rätten att införa nya naturreservat.

Idag närmar vi oss införandet av amorteringskravet. Lagen ska vara på plats första maj och föreskrifterna för nya bolånetagare gäller från och med första juni. Det är dock fortfarande frågetecken kring vilka regler som gäller för nyproduktion. Senast den 18:e april ska Finans-inspektionen ha lämnat in detaljerade reglerna för amorteringskravet till regeringen.

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, har dock sagt att det är bankerna som bestämmer om kunder får undantas amortering vid köp av nyproduktion. Han påpekar att beslutet fattas efter en samlad kreditbedömning för varje enskild kund.

 

”Det kommer inte att vara en rättighet för vem som helst att få slippa att amortera de fem första åren efter att man köpt en nyproducerad bostad. Det är banken och inte köparen som avgör det.”

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, uttalande i SR

 

På kort sikt kan detta skapa viss förvirring kring vad som gäller för nyproduktion. Inte bara för kunderna, utan för hela branschen. Redan nu har banker och byggföretag infört amorteringskravet i sina boendekalkyler men osäkerheten kan göra att flera spekulanter avvaktar med köp, dels för att de inte vet vad som gäller, men även för att se hur marknaden reagerar.

Dock bedömer flera aktörer i branschen att marknaden inte kommer att reagera på samma sätt som förra våren, då priserna skenade när många ville köpa bostad innan kravet infördes. Nu har debatten pågått under en längre tid och flera banker har anpassat sig till de preliminära kraven.

Höga kontantinsatser drabbar unga

322 438 kronor.  Så mycket behöver du betala i kontantinsats för att köpa den billigaste nyproducerade bostadsrätten i Stockholms län, enligt en ny undersökning från Svensk Nyproduktion.

Sedan år 2010 finns kravet på 15 % kontantinsats vid köp av ny bostad. Detta har medfört svårigheter för vissa samhällsgruppers möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.

Till följd av högre bostadspriser och krav på kontantinsats blir det allt svårare för exempelvis förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det har därför blivit vanligare att föräldrar belånar sin bostad när barnen ska flytta hemifrån.

Svensk Nyproduktion har dokumenterat 24 nyproduktionsprojekt som säljstartat i Stockholms län i år. I varje projekt har priset för den billigaste bostaden kartlagts för att se vilken kontantinsats som krävs.

Den genomsnittliga kontantinsatsen för den billigaste bostaden är 322 438 kronor. Lägsta kontantinsatsen i länet hittar vi i Bro, där man endast behöver lägga upp 154 500 kronor kontant. Detta kan jämföras med den högsta noteringen i undersökningen där man på Dalarö i Haninge måste ha sparat ihop 570 000 kronor för att få köpa den billigaste bostaden.

I endast två utav de 24 projekten kan man köpa en bostad med en kontantinsats under 200 000 kronor. Däremot överstiger kontantinsatsen 400 000 kronor i sex av 24 projekt.

 

Det är tydligt att det idag byggs för en viss målgrupp där tyvärr unga oftast inte är inräknade, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion. Ytmässigt är många bostäder idag definitivt tilltänkta för en yngre målgrupp. Men p.g.a. det rådande marknadsläget blir 15 % kontantinsats väldigt mycket pengar för någon som inte har påbörjat sin bostadskarriär.

Eftersom det dessutom råder omfattande brist på hyresrätter i Stockholm blir köp av bostadsrätt oftast det enda kvarvarande alternativet. Men för många blir det omöjligt att på egen hand få fram de i snitt 322 438 kronor i kontantinsats som krävs för att få köpa den billigaste nyproducerade bostaden, avslutar Jesper.

26 nya bostadsrätter om dagen

Siffor som Svensk Nyproduktion presenterar visar att det i snitt säljstartade 26 nya bostadsrätter i Stockholms län varje dag under fjärde kvartalet 2015.

Nya siffror som Svensk Nyproduktion sammanställt visar att det säljstartade 2 264 bostadsrätter under föregående års sista kvartal. Detta är en ökning med 787 bostäder jämfört med kvartal tre samma år.

I snitt innebär det att det kom ut 26 nyproducerade bostadsrätter till försäljning varje dag under kvartal fyra 2015 i Stockholms län.

 

Trots att avslutningen på förra året erbjöd nya bostadsrätter motsvarande en mindre bostadsrättsförening om dagen, verkar den generella uppfattningen hos befolkningen och media fortfarande vara att det byggs för lite. Då ska vi också komma ihåg att dessa 26 nya bostäder per dag är exkluderat både hyresrätter, småhus och studentbostäder, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Samtidigt som vi sett att priserna planat ut något på successionsmarknaden kan vi se att det fortsatt råder hög aktivitet på nyproduktionsmarknaden i Stockholm. Under kvartal fyra såldes nämligen 571 bostadsrätter slut under samma kvartal som de säljstartat.

 

Detta tyder på att vi har ett fortsatt stort intresse för nyproducerade bostäder och att det råder hög aktivitet hos byggbolagen, konstaterar Lars.

Bostadsåret 2015

Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.

 

Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.

 

Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.

 

Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.

 

Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.

 

Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.

 

Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.

 

Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.

Det går bra nu – 16 nya bostadsrätter om dagen

Siffror som Svensk Nyproduktion, som är en del av Svenska Mäklarhuset, presenterar visar att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter i Stockholms län varje dag under årets tredje kvartal.

Just nu är läget på bostadsmarknaden betydligt mer intensivt än normalt. Siffror som Svensk Mäklarstatistik presenterar visar att priserna på bostadsrätter stigit med upp emot tjugo procent i flera delar av Stockholm. Då bör även beaktas att utgångspriserna för ett år sedan redan var relativt höga.

Till följd av trycket på successionsmarknaden har vi sett att många kunder ser nyproduktion som alternativ när de vill köpa ny bostad. Flera nyproduktionsprojekt säljs slut redan samma dag som de säljstartar och många bostäder går till byggbolagens förturskunder.

Under kvartal tre säljstartade 27 nyproduktionsprojekt innehållandes 1 477 bostadsrätter i Stockholms län. I snitt innebar det då att det kom ut ett nytt bostadsrättsprojekt till försäljning var tredje dag. Det innebar också att det i snitt kom ut 16 nya bostadsrätter till försäljning i Stockholm varje dag under perioden, detta står för cirka en fjärdedel av alla bostäder som utannonseras varje dag.

Av de 27 projekt som säljstartade under kvartal tre såldes nio av dessa slut under samma period, de innehöll sammanlagt 524 bostadsrätter.

Trots att det senaste kvartalet erbjöd nya bostadsrätter motsvarande en ny mindre bostadsrättsförening per dag, talas det generellt sett fortfarande om att det byggs för lite, säger Jesper Höök på Svensk Nyproduktions analysavdelning. Då ska vi komma ihåg att de 16 nya bostäderna per dag är exkluderade både hyresrätter, småhus och studentbostäder.

Vi kan alltså konstatera att det för den som går i flyttankar finns 16 nya potentiella hem per dag att köpa.

Så trots att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter om dagen under kvartal tre talas det fortfarande i media om att det byggs för lite nya bostäder. Var går då gränsen för när det byggs tillräckligt på en omättad marknad? Och hur stort lass ska nyproduktionen dra i kampen mot bostadsbristen?

Almedalen

Under veckan som gått har Svensk Nyproduktions analyschef Claudia Wörmann varit på plats i Almedalen för att diskutera och debattera framtidens bostäder och det samhällsproblem som den påtagliga bostadsbristen har kommit att bli.

Wörmann menar att situationen på bostadsmarknaden är ohållbar och att väldigt lite görs för att förbättra den trots att alla vet om de stora problemen.

Vidare påtalar hon att om inte politiker och andra aktörer börjar samarbeta för att se till att förbättring sker redan nu kommer allt fler hinna bli drabbade. Detta då väldigt lite görs i dagsläget trots att dessa frågor diskuterats länge.

Här har vi till skillnad från många andra områden koll på behov och konsekvenser. Då är det anmärkningsvärt att vi trots den vetskapen och relativa enigheten inte kommit längre.

Man behöver börja se helheten, inte bara att människor ska ha någonstans att bo, utan de ska även kunna leva, i och runt sitt nya hem, säger Wörmann.

Politiker, myndigheter och byggare behöver arbeta tillsammans för att hitta hållbara och långsiktiga lösningar på något som faktiskt får kallas för en bostadskris.

I en bransch som i sig går bättre än någonsin förr och där det allra mesta som byggs säljs slut omgående, måste vi våga ta steget för att investera i framtiden.

Redan när jag besökte Almedalen för fem år sedan diskuterades dessa frågor. Det är anmärkningsvärt att så lite har hänt, säger Claudia Wörmann.

Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
Säljstartsbrevet®
Välj istället för att leta! Vill du får en detaljerad lista över kommande säljstarter? Prenumerera på Säljstartsbrevet®.
ErrorHere