Utedassets död

Ungefär hälften av den vuxna svenska befolkningen i Sverige har tillgång till ett fritidshus.

Den svenska fritidshusmarknaden är unik, de flesta husen har en historia att berätta, många hus som idag är fritidshus har tidigare varit bostad åt skomakarfamiljen eller torparfamiljen. I många andra länder är fritidshustraditionen kopplad till en massa hus, byggda ungefär samtidigt, så kallade sportstugor, där de flesta ser likadana ut i ett område med likalydande gatunamn.

Det gör också att vi har ovanligt många fritidshus i vårt avlånga land, cirka 800 000.

Den svenska fritidshustraditionen började smyga igång redan under 1800- talet, då flertalet borgare från storstäderna skaffade sommarhus i städernas utkanter för att andas frisk lantluft. Traditionen utökades i och med de mer utvecklade transportmöjligheterna, och det blev allt vanligare bland de mer välbärgade att skaffa sig ett sommarhus på landet.

Omkring 1920 började de första sportstugorna dyka upp. En enkel stuga för medelinkomsttagaren.  Stugan skulle vara inredd med värmekälla så att den även kunde användas vintertid. Den skulle vara liten och billig att uppföra, och livet där skulle levas enkelt.  I sportstugan var tanken att det bekväma skulle sättas åt sidan och istället skulle man ägna sig åt vedhuggning, snöskottning och andra fysiskt krävande aktiviteter.

Den ekonomiska situationen började förbättras successivt för stora delar av befolkningen, vilket innebar att allt fler hade råd att bygga sig en sportstuga. Högre löner, förbättrade kommunikationer med buss och bil, och det stora intresset för friluftsliv var de viktigaste orsakerna till att fler och fler nu skaffade sportstuga.

Stugorna byggdes ofta nära städerna eftersom de flesta bara hade möjlighet att vistas där under helgen.

Först under 1940 talet kom begreppet sommarstuga. De blev större och bekvämare. Det sportiga idealet ersattes av ett annat där man fick lov att leva lite lugnare.

På 1960 talet lagstadgades det om fyra veckors semester.  Många hade råd att skaffa bil på den här tiden och det blev därmed lättare att ta sig till stugan året runt. Den längre semestern innebar att människor kunde använda fritidshuset mer.

Stugan idag

Vi ställer allt högre krav på bekvämlighet. De allra flesta som letar efter fritidshus söker något som inte kräver allt för mycket renovering. Visst finns det en och annan som vill renovera, som finner det roligt och som har kunskapen, men de allra flesta vill hellre se ett hus med mindre omfattande renoveringsbehov. Det gamla utedasset har fått ge vika för större krav på bekvämlighet, helst golvvärme och jacuzzi.

Indraget vatten är viktigt och farbar väg ända fram. Samtidigt månar många om att inte ha alltför nära till närmste granne, en ekvation som ofta blir svår att gå ihop om man också önskar farbar väg ända fram till fritidshuset.

Visst går det att förstå kraven på bekvämlighet. Det finns även ett ekonomiskt incitament. Har du ett fritidshus med nära nog permanentstandard, kan du också nyttja huset längre perioder, ingen årstid avskräcker.

Tänk noga igenom hur du vill nyttja ditt fritidshus, och sätt upp vissa kriterier. Ska det ligga relativt nära hemmet?  Många har en romantisk bild av sitt blivande fritidshus, en av de stora avromantiserande faktorerna (och anledningen till att det inte blev riktigt som man tänkt sig) är att fritidshuset ligger långt från hemmet. Avståndet är en viktig aspekt.

Var egoistiskt, köp ett fritidshus som passar de egna behoven, och inte kommande generationers eller vänners besök. Barnen kanske hellre vill resa jorden runt och vännerna har ett eget fritidshus.

Läge, läge, läge. Huset på klippan eller det långt inne i skogen? Läget kan man aldrig göra något åt. Ett tips kan vara att hyra först och köpa sen, för att lära känna trakten.

Hur vill du spendera din lediga tid? Det där fritidshuset som är oerhört charmigt, ganska billigt, men som kräver upprustning kan verka lockande. Grattis om du mäktar med det. Många gör det inte. I slutänden kan det vara väl investerade pengar att lägga till lite på köpeskillingen, köpa ett hus som är renoverat och där du och din eventuella familj kan koppla av.

Personligen tror jag att Ernst Kirschsteiger och hans program bidragit till att människor får en skev bild av hur det är att renovera ett torp, en sommarstuga eller sportstuga. Vad man inte ser, är att bakom den leende Ernst finns ett helt team experter, som hjälper honom med renoveringen. Ett helt team!

 

Claudia Wörmann, Analyschef

 

 

 

 

 

 

 

Om att flytta

 

Snart närmar dig årstiden då många förverkligar sitt beslut om att flytta. Till viss del flyttar vi faktiskt efter årstiderna. Bostadsmarknaden, som den normalt ser ut, följer ett visst mönster. Det rullar på, förändrade familjeförhållanden sker oavsett årstid och är en av den vanligaste anledningarna till varför vi väljer att flytta. Och familjekonstellationer förändras ju både på sommaren, våren, hösten och vintern.

Över sommaren, speciellt en sommar med många soltimmar, går aktiviteten ned på bostadsmarknaden. Vi gör andra saker än att sälja och köpa bostad. Som att ligga på stranden till exempel.

Speciellt tydligt är det med mindre aktivitet under sommaren för bostadsrätter i större städer. Medan villa och fritidshusmarknaden inte lika tydligt går ned i aktivitet. Vissa områden rent geografiskt kan faktiskt få ett uppsving i aktivitet under sommaren. Till dessa hör de klassiska sommarstäderna och till exempel Gotland och Öland.  Många kombinerar semester med att leta bostad. För villamarknaden hör aktiviteten under sommaren samman med att man vill se och visa ett helt hus, inklusive trädgården.  Men visst, fler tar paus.

Så länge vi hade den så kallade industrisemestern var det en tydligare nedgång i aktivitet på bostadsmarknaden under sommaren, idag är det mer vanligt att man sprider ut sin semester, vi tar lite olika veckor, vilket också ger effekter på bostadsmarknaden – med mer aktivitet.

Många barnfamiljer prioriterar att flytta så att barnet eller barnen kan börja den nya skolan till terminsstart. Och de flesta försäljningar tar ett tag, nya ägare ska in, som kanske ska sälja sitt nuvarande boende, säljarna ska hinna flytta ut.  Kanske är det därför som vi nu under våren brukar se ett stort uppsving i antalet bostadsaffärer. Man talar om våren och hösten som de årstider där flest försäljningar sker. För den med skolbarn är det bra att veta vart man ska ta vägen och var den nya skolan ligger.

Och kanske är vår benägenhet att byta boende kopplat till årstid även på ett annat sätt. Riktiga vargavintrar har vi nog med att skotta oss fram till ytterdörren och elda så vi håller värmen. Då har vi varken tid eller ork att ta itu med flyttbestyren. Men i samband med att fåglarna börjar kvittra och de första snödropparna sticka upp återkommer vår ork, och vi börjar fundera på att både köpa och sälja.

Ibland kommer frågor om när det är bäst att sälja? Tyvärr finns det inget svar på den frågan. Och fanns det svaret skulle ju alla sälja då!

Sälj när du är redo, var riktigt förberedd.

Köp när du hittar ditt drömboende som du har råd med! Och hör gärna av dig till ett lokalkontor för hjälp om du känner dig rådvill.

 

 

Claudia Wörmann, analyschef Svensk Nyproduktion/ Svenska Mäklarhuset

 

 

 

 

 

Året som gått – vi summerar Bostadsåret 2014

Bostadsåret 2014

Snart kan vi summera ett helt bostadsår som gått. Hur var det på bostadsmarknaden under 2014 egentligen? Vi gör ett par reflektioner.

Bostadsmarknaden är ingen isolerad ö utan i högsta grad en marknad som påverkas av både politiska beslut och psykologiska aspekter. De politiska besluten styr vår möjlighet att flytta, och de psykologiska aspekterna påverkar samma sak, men mer känslomässigt.  Du måste både ha råd att flytta och viljan att fatta beslutet. Det senaste året har priserna på bostadsrätter stigit med 6 procent i hela Sverige och med 12 procent i Stockholms län. (November 13 till november 14). Villapriserna i Sverige som helhet har under det senaste året stigit med 8 procent och i Stockholms län med 10 procent. (November 13 till november 14).

Read More

Ingen trend att bosätta sig centralt på en mindre bostadsyta

64 procent av de tillfrågade i Svenska Mäklarhusets panel vill inte bosätta sig på en mindre bostadsyta för att ha råd att bo mer centralt. Totalt tillfrågades 565 personer. Det är en majoritet som inte tänka sig att bo mer centralt på bekostnad av storlek.

– Någon grå våg är det inte tal om, åtminstone inte baserat på svaren från vår undersökning där vi ställt frågor till människor som köpt eller varit intresserad av nyproducerat. Den mesta nyproduktionen sker ju utanför tätort, så man kan tolka det som att människor trivs med det, säger Claudia Wörmann, analyschef och initiativtagare till panelundersökningen.

Åldersskillnad

Den enda grupp som utmärker sig något är personer mellan 50 – 60 år, där svarar 47 procent av de tillfrågade att de kan tänka sig att bosätta sig på en mindre bostadsyta men mer centralt.

– Det är inte så förvånande att det är gruppen 50 till 60-åringar som i större utsträckning kan tänka sig att bo mindre men mer centralt. Vid den åldern är det vanligt att man säljer sin villa om och när barnen flyttat hemifrån och att man då vill bo på en mindre yta som är bättre anpassad efter färre personer, säger Claudia Wörmann.

Mer om undersökningen

Svenska Mäklarhusets panel som består av bostadsintresserade människor som antingen köpt eller visat intresse för nyproduktion. De får svara på frågor om nyproducerade bostäder fyra gånger per år. Svaren från dessa 565 enskilda personer har sammanställts och bearbetats. Det här är delar av resultatet från den första undersökningen.

För mer information

Claudia Wörmann, analyschef Svenska Mäklarhuset.
Tel: 0709- 90 68 14.

 

Sida 5 av 6« Första...23456
Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
Säljstartsbrevet®
Välj istället för att leta! Vill du får en detaljerad lista över kommande säljstarter? Prenumerera på Säljstartsbrevet®.
ErrorHere