Nöjda pensionärer med stora krav på förvaring

Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna har kartlagt bostadssituationen för de äldre i Eskilstuna med omnejd. Svaren kan vara representativa för målgruppen, oavsett var man bor geografiskt. Det finns närmare 2 miljoner 65 åringar och äldre i Sverige idag. Hur denna stora grupp än väljer att göra med sitt boende ger det konsekvenser för andra på bostadsmarknaden. Väljer många ur gruppen att flytta frigörs bostäder för andra målgrupper, företrädesvis barnfamiljer, och flyttkedjor sätts igång.

Nöjda med sitt boende

På frågan om hur nöjd man är med sitt nuvarande boende svarar 79 procent av de tillfrågade att de är mycket nöjda. 17 procent svarar att de är ganska nöjda med sitt nuvarande boende och övriga är missnöjda.

71 procent tycker att de bor lagom stort och 24 procent tycker att de bor för stort. 4 procent tycker att de bor i en för liten bostad idag.

Nästa bostad

På frågan om hur nästa ideala boende skulle se ut för gruppen hamnar en hyresrätt en bit upp i en fastighet med hiss överst.

  1. En hyresrätt, högre upp med hiss
  2. En bostadsrätt, högre upp, med hiss
  3. En hyresrätt på nedre botten
  4. Ett radhus
  5. En bostadsrätt på nedre botten
  6. Ett enplanshus
  7. En tvåplansvilla

– En lägenhet högre upp än nedre botten, både bostadsrätt och hyresrätt är efterfrågat. Intressant också att radhus rankas högt. Mycket handlar ju om att få ett bekvämare boende som kräver mindre underhåll när man flyttar som pensionär, säger Claudia Wörmann, analyschef på Svensk Nyproduktion.

Betalningsvilja

Vi frågade vilka attribut man kan tänka sig att betala extra för i sin bostad. Absolut högst betalningsvilja är det för en stor balkong/ uteplats bland pensionärer.

  1. Stor balkong/ uteplats
  2. Klädkammare/ förråd inne i bostaden
  3. Goda förvaringsmöjligheter i anslutning till bostaden
  4. Separat tvättstuga inne i bostaden
  5. Påkostat badrum
  6. Bra miljöval
  7. Stora fönster
  8. Påkostat kök
  9. Stora sällskapsytor
  10. Flexibel planlösning, flyttbara skjutväggar.

– Stor balkong eller uteplats ligger högt upp på önskelistan för alla, oavsett ålder.  Den blir en nödvändig ventil. Det som är utmärkande för gruppen äldre är att de har en högre betalningsvilja för klädkammare, förråd inne i bostaden än övriga målgrupper och det är ju sammankopplat till att flytten ofta sker från större till mindre ju äldre man är. Och det ställer krav på förvaringsutrymmen, avslutar Wörmann.

Mer information

Undersökningen baseras på knappt 400 svar från besökare på en seniormässa i början av mars 2015 i Eskilstuna. Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna bistår gärna med mer information om undersökningen och ytterligare information om hur kommunen ska tänka avseende bostäder för seniorer.

Vill du ha hela eller delar av undersökningen eller en kommentar är du välkommen att hör av dig till:

 

Claudia Wörmann, analyschef Svensk Nyproduktion, 0709 90 68 14

Svensk Nyproduktion är en del av Svenska Mäklarhuset.

 

 

Litet utbud beror på snabbare förmedlingsprocess

Svenska Mäklarhusets fastighetsmäklare har fått besvara frågor om det låga utbudet av bostäder till salu på marknaden just nu. De allra flesta gör bedömningen att det låga utbudet i själva verket handlar om ett ganska normalt utbud men med kraftigt förkortade förmedlingsprocesser. Säljs bostäderna snabbare hinner det inte bildas något lager.

– Det talas om ett litet utbud. Är inte andelen människor som ska flytta konstant, eftersom de flesta flyttar sker på grund av att något sker inom familjen, kan man undra. Och så förefaller det faktiskt vara, säger Claudia Wörmann analyschef på Svenska Mäklarhuset.

Antal småhus till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
1 361 1 227 991 659

Antal bostadsrätter till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
2728 2685 2566 1975

Antal nytillkomna bostäder till salu

Småhus

Antal nytillkomna småhus till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
223 155 212 211

Antal nytillkomna bostadsrätter till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
804 562 745 906

 

– Antalet nytillkomna småhus till salu ligger helt i linje med tidigare år, och antalet nytillkomna bostadsrätter till salu är ju fler i år än tidigare år. Det stödjer teorin att det låga utbudet handlar om kortare förmedlingstider, avslutar Wörmann.

Utedassets död

Ungefär hälften av den vuxna svenska befolkningen i Sverige har tillgång till ett fritidshus.

Den svenska fritidshusmarknaden är unik, de flesta husen har en historia att berätta, många hus som idag är fritidshus har tidigare varit bostad åt skomakarfamiljen eller torparfamiljen. I många andra länder är fritidshustraditionen kopplad till en massa hus, byggda ungefär samtidigt, så kallade sportstugor, där de flesta ser likadana ut i ett område med likalydande gatunamn.

Det gör också att vi har ovanligt många fritidshus i vårt avlånga land, cirka 800 000.

Den svenska fritidshustraditionen började smyga igång redan under 1800- talet, då flertalet borgare från storstäderna skaffade sommarhus i städernas utkanter för att andas frisk lantluft. Traditionen utökades i och med de mer utvecklade transportmöjligheterna, och det blev allt vanligare bland de mer välbärgade att skaffa sig ett sommarhus på landet.

Omkring 1920 började de första sportstugorna dyka upp. En enkel stuga för medelinkomsttagaren.  Stugan skulle vara inredd med värmekälla så att den även kunde användas vintertid. Den skulle vara liten och billig att uppföra, och livet där skulle levas enkelt.  I sportstugan var tanken att det bekväma skulle sättas åt sidan och istället skulle man ägna sig åt vedhuggning, snöskottning och andra fysiskt krävande aktiviteter.

Den ekonomiska situationen började förbättras successivt för stora delar av befolkningen, vilket innebar att allt fler hade råd att bygga sig en sportstuga. Högre löner, förbättrade kommunikationer med buss och bil, och det stora intresset för friluftsliv var de viktigaste orsakerna till att fler och fler nu skaffade sportstuga.

Stugorna byggdes ofta nära städerna eftersom de flesta bara hade möjlighet att vistas där under helgen.

Först under 1940 talet kom begreppet sommarstuga. De blev större och bekvämare. Det sportiga idealet ersattes av ett annat där man fick lov att leva lite lugnare.

På 1960 talet lagstadgades det om fyra veckors semester.  Många hade råd att skaffa bil på den här tiden och det blev därmed lättare att ta sig till stugan året runt. Den längre semestern innebar att människor kunde använda fritidshuset mer.

Stugan idag

Vi ställer allt högre krav på bekvämlighet. De allra flesta som letar efter fritidshus söker något som inte kräver allt för mycket renovering. Visst finns det en och annan som vill renovera, som finner det roligt och som har kunskapen, men de allra flesta vill hellre se ett hus med mindre omfattande renoveringsbehov. Det gamla utedasset har fått ge vika för större krav på bekvämlighet, helst golvvärme och jacuzzi.

Indraget vatten är viktigt och farbar väg ända fram. Samtidigt månar många om att inte ha alltför nära till närmste granne, en ekvation som ofta blir svår att gå ihop om man också önskar farbar väg ända fram till fritidshuset.

Visst går det att förstå kraven på bekvämlighet. Det finns även ett ekonomiskt incitament. Har du ett fritidshus med nära nog permanentstandard, kan du också nyttja huset längre perioder, ingen årstid avskräcker.

Tänk noga igenom hur du vill nyttja ditt fritidshus, och sätt upp vissa kriterier. Ska det ligga relativt nära hemmet?  Många har en romantisk bild av sitt blivande fritidshus, en av de stora avromantiserande faktorerna (och anledningen till att det inte blev riktigt som man tänkt sig) är att fritidshuset ligger långt från hemmet. Avståndet är en viktig aspekt.

Var egoistiskt, köp ett fritidshus som passar de egna behoven, och inte kommande generationers eller vänners besök. Barnen kanske hellre vill resa jorden runt och vännerna har ett eget fritidshus.

Läge, läge, läge. Huset på klippan eller det långt inne i skogen? Läget kan man aldrig göra något åt. Ett tips kan vara att hyra först och köpa sen, för att lära känna trakten.

Hur vill du spendera din lediga tid? Det där fritidshuset som är oerhört charmigt, ganska billigt, men som kräver upprustning kan verka lockande. Grattis om du mäktar med det. Många gör det inte. I slutänden kan det vara väl investerade pengar att lägga till lite på köpeskillingen, köpa ett hus som är renoverat och där du och din eventuella familj kan koppla av.

Personligen tror jag att Ernst Kirschsteiger och hans program bidragit till att människor får en skev bild av hur det är att renovera ett torp, en sommarstuga eller sportstuga. Vad man inte ser, är att bakom den leende Ernst finns ett helt team experter, som hjälper honom med renoveringen. Ett helt team!

 

Claudia Wörmann, Analyschef

 

 

 

 

 

 

 

Om att flytta

 

Snart närmar dig årstiden då många förverkligar sitt beslut om att flytta. Till viss del flyttar vi faktiskt efter årstiderna. Bostadsmarknaden, som den normalt ser ut, följer ett visst mönster. Det rullar på, förändrade familjeförhållanden sker oavsett årstid och är en av den vanligaste anledningarna till varför vi väljer att flytta. Och familjekonstellationer förändras ju både på sommaren, våren, hösten och vintern.

Över sommaren, speciellt en sommar med många soltimmar, går aktiviteten ned på bostadsmarknaden. Vi gör andra saker än att sälja och köpa bostad. Som att ligga på stranden till exempel.

Speciellt tydligt är det med mindre aktivitet under sommaren för bostadsrätter i större städer. Medan villa och fritidshusmarknaden inte lika tydligt går ned i aktivitet. Vissa områden rent geografiskt kan faktiskt få ett uppsving i aktivitet under sommaren. Till dessa hör de klassiska sommarstäderna och till exempel Gotland och Öland.  Många kombinerar semester med att leta bostad. För villamarknaden hör aktiviteten under sommaren samman med att man vill se och visa ett helt hus, inklusive trädgården.  Men visst, fler tar paus.

Så länge vi hade den så kallade industrisemestern var det en tydligare nedgång i aktivitet på bostadsmarknaden under sommaren, idag är det mer vanligt att man sprider ut sin semester, vi tar lite olika veckor, vilket också ger effekter på bostadsmarknaden – med mer aktivitet.

Många barnfamiljer prioriterar att flytta så att barnet eller barnen kan börja den nya skolan till terminsstart. Och de flesta försäljningar tar ett tag, nya ägare ska in, som kanske ska sälja sitt nuvarande boende, säljarna ska hinna flytta ut.  Kanske är det därför som vi nu under våren brukar se ett stort uppsving i antalet bostadsaffärer. Man talar om våren och hösten som de årstider där flest försäljningar sker. För den med skolbarn är det bra att veta vart man ska ta vägen och var den nya skolan ligger.

Och kanske är vår benägenhet att byta boende kopplat till årstid även på ett annat sätt. Riktiga vargavintrar har vi nog med att skotta oss fram till ytterdörren och elda så vi håller värmen. Då har vi varken tid eller ork att ta itu med flyttbestyren. Men i samband med att fåglarna börjar kvittra och de första snödropparna sticka upp återkommer vår ork, och vi börjar fundera på att både köpa och sälja.

Ibland kommer frågor om när det är bäst att sälja? Tyvärr finns det inget svar på den frågan. Och fanns det svaret skulle ju alla sälja då!

Sälj när du är redo, var riktigt förberedd.

Köp när du hittar ditt drömboende som du har råd med! Och hör gärna av dig till ett lokalkontor för hjälp om du känner dig rådvill.

 

 

Claudia Wörmann, analyschef Svensk Nyproduktion/ Svenska Mäklarhuset

 

 

 

 

 

Sida 5 av 6« Första...23456