Det här vill vi helst ha där vi bor

Tisdag den 2 november publicerade JM Inspiration en artikel baserad på Svensk Nyproduktions undersökning ”Så vill vi bo” – där 1 000 svenskar svarat på vad de tycker är extra viktigt i bostaden. Artikeln i sin helhet presenteras här nedan.

Är du på jakt efter ny bostad? Då finns det många parametrar att ta hänsyn till. Finns det klädkammare? Är det viktigt med ett påkostat kök och finns det gemensam grillplats? Här listar vi vad folk allra helst vill ha hemma. Hur många av dessa har du i ditt boende?

– Balkong eller uteplats är väldigt viktigt för svenskarna, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion som står bakom en undersökning om hur svenskarna helst vill bo.

Trots att vi har skralt med sommarmånader i Sverige är balkong och uteplats något som år efter år toppar listan på det svenskarna prioriterar när det är dags för nytt boende.

Balkongen kommer väldigt högt upp på önskelistan och det är ingen överraskning för någon av oss. Generellt är det något många människor är beredda att betala extra för. Vi uppskattar detta uterum och vill titta på den sol vi faktiskt har, så det här är en trend som håller i sig. Dessutom blir det allt mer populärt att odla, då fyller en uteplats eller balkong ytterligare en funktion, säger Jesper Höök.

Här är några av de saker svenskarna efterfrågar i ett nytt boende:

BALKONG/UTEPLATS

Ohotad etta på önskelistan hos de allra flesta är balkong eller uteplats, hela 69 procent uppger att de är beredda att betala extra för detta. Och visst är det något speciellt med att kunna gå ut i den krispiga morgonluften med en kopp kaffe i handen.

Foto: Karl Nordlund
Foto: Karl Nordlund

KLÄDKAMMARE/FÖRRÅD

Vi är många som har varit avundsjuka på Carrie Bradshaws walk in closet i Sex and the city.

Och klädkammare eller förråd inne i bostaden ligger högt upp på svenskarnas önskelista när de köper ny bostad. Stora garderober eller klädkammare med bra förvaring är eftertraktat av de allra flesta, oavsett ålder.

PÅKOSTAT KÖK

Många säger att köket är hemmets hjärta. Här samlas familjen för att inte bara laga mat utan också göra läxor, umgås och bara hänga. Eftersom vi tillbringar så mycket tid i köket är det inte så konstigt att hela 30 procent uppger att de är beredda att betala extra för att få ett påkostat kök.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

GEMENSAM ODLING

En tilltagande trend världen över är att odla i kollektiv. Vi har en önskan om att få äta bättre råvaror och mer närproducerade grönsaker, och vad kan väl vara bättre än att få skörda sin egen basilika från en gemensam köksträdgård? 23 procent av svenskarna vill kunna påta i trädgården ihop med sina grannar och sätter just detta på önskelistan.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

GEMENSAM GRILLPLATS

Mattrender kommer och går, men grillning är något som består. Sommarmånaderna är förvisso få men när de väl är här, då vill vi grilla. Kött, fisk, grönsaker, ost, frukt – listan kan göras lång. Gemensam grillplats är ett attribut som prioriteras av 37 procent av de tillfrågade.

Foto: Richard Hammarskiöld
Foto: Richard Hammarskiöld

TAKTERRASS

Att vi dras mot höjder är inget nytt. Sedan urminnes tider har vi gillat att ha uppsikt över vår omgivning och det är något speciellt med att stå på taket till en hög byggnad och spana ut. Detta kommer också mer och mer i nybyggda fastigheter. Kanske för att fler (27 procent i denna undersökning) efterfrågar just en gemensam takterrass.

GÄSTLÄGENHET I FÖRENINGEN

Plats för hela tjocka släkten har vi sällan i själva lägenheten, möjligen en eller ett par extra bäddar. Då kan det vara bra med en gästlägenhet i föreningen som går att låna eller hyra. Hela 49 procent uppger att de tycker att det är viktigt.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

STORA FÖNSTER

Dagsljus gör oss friskare, styr vår dygnsrytm och påverkar vår sinnesstämning. I ett land med många mörka månader som vi i stor utsträckning tillbringar inomhus är det extra viktigt med fönster och ljusinsläpp. Generöst ljusinsläpp från stora fönster är också något 24 procent av de tillfrågade är beredda att betala lite mer för.

STORA SÄLLSKAPSYTOR

TP med vännerna? Nintendo Wii med kidsen eller kanske en härlig middag för hela släkten? Vi har en stor önskan att vara mer sociala i våra bostäder. Stora sällskapsytor med plats för många gäster är 26 procent av svenskarna beredda att punga ut med lite extra för.

Foto: Lars Strandberg
Foto: Lars Strandberg

VITA VÄGGAR

Svenskarnas favoritfärg när det gäller inredning håller i sig. Ett drömhem ska gärna ha vita väggar i åtminstone vardagsrummet, det vill hälften av de tillfrågade ha. Men någonstans i lägenheten får det gärna finnas en fondvägg. 

Foto: Richard Hammarskiöld
Foto: Richard Hammarskiöld

NÅGOT VI TYCKER ÄR MINDRE VIKTIGT ÄR

Bilpool – fortfarande vill många ha sin egen bil.

Flexibel planlösning med flyttbara väggar.

Betongväggar (inomhus), rått och avskalat.

Reporter:
Matilda Lann

Marknadsläget augusti 2016

Sommaren har hittills medfört att bostadsmarknaden stabiliserats något, om än på en lägre nivå jämfört med i våras. Vi upplever ett fortsatt stort medialt intresse för bostadsmarknaden, och diskussionerna från amorteringskravets inträde hålls fortfarande igång. Även Brexit har påverkat psykologin på marknaden, även om dess direkta effekt än så länge inte varit alltför påtaglig.

Utbudet på andrahandsmarknaden har varit sedvanligt lågt under sommaren, och även nyproduktionsmarknaden har upplevt en relativt lugn sommar med totalt 14 säljstarter under juli och augusti.

Bostadsbrist och det faktum att omständigheterna som styr bostadspriserna samverkar på ett sätt som är gynnsamt för bostadsmarknaden ger höga bostadspriser. Detta ställs mot oron som skapas av exempelvis politiska utspel om åtgärder för att dämpa hushållens bostadslån och att bankerna är mer restriktiva i sin utlåning så att betalningsförmågan minskar. Nu är det betalningsförmågan snarare än betalningsviljan som styr bostadsprisernas utveckling.

Vårens prisfall som fick stor medial uppmärksamhet är fortfarande bara ett mindre hack i priskurvan, sett ur ett längre perspektiv. När nu utbudet på bostadsmarknaden ökar och återgår till det normala blir det spännande att se hur amorteringskravet och bankernas restriktivare utlåning påverkar bostadsmarknaden. Effekten lär bli störst i storstadsområdena, med Stockholm i spetsen, där både bostadspriser och bostadslån är som högst. Effekten motverkas av att bostadsbristen, som pressar upp priserna, också är som störst där priserna är högst. Den större mängden osålda bostäder som många mäklarföretag talade om under försommaren, när utbudet ökade för att många ville förekomma amorteringskravet, gör att vi kan få en utbudsökning som blir ovanligt stor nu i början av hösten. Då får vi en riktig prövning av marknadens kraft och nuvarande prisnivå.

Här vill vi bo – 550 personer har sagt sitt

Svensk Nyproduktion har sammanställt svaren från drygt 550 personer som varit på visning, köpt eller på annat sätt visat intresse för nyproducerade bostäder.
De har bland annat fått svara på frågor om vilka nyproduktionsområden i Stockholms län de skulle kunna tänka sig att flytta till.

Norra Djurgårdsstaden, Liljeholmskajen och Hagastaden är de tre nyproduktionsområden som är populärast och flest personer skulle kunna tänka sig att flytta till.

Det är inte så förvånande att de mest populära områdena är de som ligger mest centralt. Vi tenderar att vilja ha nära till allt, samtidigt som citys kommunikationer gör att vi även har lätt att ta oss ut från staden, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Nyproduktionsområden som hamnade något längre ned i undersökningen var Vega och Annedal. Även Barkarbystaden i Järfälla fick något lägre betyg av de svarande. Detta trots otroligt snabb försäljning i området samt stark prisutveckling.

 

Att Annedal fick relativt svaga betyg av de svarande tycker vi är något förvånande då området till stor det är färdigbyggt, detta jämfört med flera områden i undersökningen som knappt påbörjats, avslutar Lars.

Svensk Nyproduktion utför två gånger om året undersökningar med sin nyproduktionspanel. Panelen får tycka till om nyproduktionsmarknaden i Stockholm, Uppsala och Malmö.

Marknadsläget Mars 2016

I bostadsbristens Stockholm går debatten varm om hur vi ska lösa dagens otillräckliga byggande. Generellt vill de flesta, från regering till byggare, öka volymerna. Trots rekordhög nyproduktion påpekar Boverket att vi fortfarande inte är uppe i de nivåer som behövs för att täcka hela behovet.

En fråga som har tagits upp är marktillgången i olika regioner. Många kommuner har tidigare fått kritik på grund av för lång handläggningstid när detaljplanen tas fram. Ett annat problem är att vissa kommuner inte tar ansvar för en tillräcklig bostadsplanering. Det finns byggbar mark men det saknas många gånger en kommunal politisk vilja. Detta tillsammans med lokala motsättningar till utökad exploatering bidrar till långa handläggningstider.

Flera professorer på KTH och tunga aktörer i bostadsbranschen anser att man måste titta på en större regional bostadsplanering. Främst anser man att byggandet är ojämnt i länets olika kommuner trots att förutsättningar finns för bostäder finns på många platser. I en artikel i Dagens Industri säger flera byggare att statliga investeringar i infrastruktur ska knytas samman med byggandet av ett visst antal bostäder. Det här är en fråga som regeringen tar upp i de bostadspolitiska samtalen med oppositionen.

Enligt Handelskammaren skapar en del kommuner naturreservat för att slippa exploatering. Totalt kan 100 000 bostäder byggas i vissa naturreservat och Handelskammaren anser att kommunerna bör fråntas rätten att införa nya naturreservat.

Idag närmar vi oss införandet av amorteringskravet. Lagen ska vara på plats första maj och föreskrifterna för nya bolånetagare gäller från och med första juni. Det är dock fortfarande frågetecken kring vilka regler som gäller för nyproduktion. Senast den 18:e april ska Finans-inspektionen ha lämnat in detaljerade reglerna för amorteringskravet till regeringen.

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, har dock sagt att det är bankerna som bestämmer om kunder får undantas amortering vid köp av nyproduktion. Han påpekar att beslutet fattas efter en samlad kreditbedömning för varje enskild kund.

 

”Det kommer inte att vara en rättighet för vem som helst att få slippa att amortera de fem första åren efter att man köpt en nyproducerad bostad. Det är banken och inte köparen som avgör det.”

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, uttalande i SR

 

På kort sikt kan detta skapa viss förvirring kring vad som gäller för nyproduktion. Inte bara för kunderna, utan för hela branschen. Redan nu har banker och byggföretag infört amorteringskravet i sina boendekalkyler men osäkerheten kan göra att flera spekulanter avvaktar med köp, dels för att de inte vet vad som gäller, men även för att se hur marknaden reagerar.

Dock bedömer flera aktörer i branschen att marknaden inte kommer att reagera på samma sätt som förra våren, då priserna skenade när många ville köpa bostad innan kravet infördes. Nu har debatten pågått under en längre tid och flera banker har anpassat sig till de preliminära kraven.

Sida 2 av 612345...Sista »
Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
Säljstartsbrevet®
Välj istället för att leta! Vill du får en detaljerad lista över kommande säljstarter? Prenumerera på Säljstartsbrevet®.
ErrorHere