Ännu ett lyckat seminarium hos

Svensk Nyproduktion

Tisdagen den 8 november höll Svensk Nyproduktion årets höstseminarium, denna gång med ett finansiellt tema. Inbjudna talare var Emma Persson, SBAB, Ingela Gabrielsson, Nordea och Anna Granath Hansson, KTH. Ett åttiotal besökare åt lunch och lyssnade till de senaste undersökningarna och tankegångarna hos bankerna.

Våra seminarier har blivit en populär mötesplats för folk i branschen, som under avslappnade förhållanden vill nätverka och samtidigt lära sig något om aktuella ämnen, säger Lars Björkstrand, VD på Svensk Nyproduktion.

Svensk Nyproduktion arrangerar seminarium två gånger om året där aktuella bostadsfrågor tas upp, inbjudna talare medverkar och egna undersökningar presenteras.

Det här vill vi helst ha där vi bor

Tisdag den 2 november publicerade JM Inspiration en artikel baserad på Svensk Nyproduktions undersökning ”Så vill vi bo” – där 1 000 svenskar svarat på vad de tycker är extra viktigt i bostaden. Artikeln i sin helhet presenteras här nedan.

Är du på jakt efter ny bostad? Då finns det många parametrar att ta hänsyn till. Finns det klädkammare? Är det viktigt med ett påkostat kök och finns det gemensam grillplats? Här listar vi vad folk allra helst vill ha hemma. Hur många av dessa har du i ditt boende?

– Balkong eller uteplats är väldigt viktigt för svenskarna, säger Jesper Höök, kommunikatör på Svensk Nyproduktion som står bakom en undersökning om hur svenskarna helst vill bo.

Trots att vi har skralt med sommarmånader i Sverige är balkong och uteplats något som år efter år toppar listan på det svenskarna prioriterar när det är dags för nytt boende.

Balkongen kommer väldigt högt upp på önskelistan och det är ingen överraskning för någon av oss. Generellt är det något många människor är beredda att betala extra för. Vi uppskattar detta uterum och vill titta på den sol vi faktiskt har, så det här är en trend som håller i sig. Dessutom blir det allt mer populärt att odla, då fyller en uteplats eller balkong ytterligare en funktion, säger Jesper Höök.

Här är några av de saker svenskarna efterfrågar i ett nytt boende:

BALKONG/UTEPLATS

Ohotad etta på önskelistan hos de allra flesta är balkong eller uteplats, hela 69 procent uppger att de är beredda att betala extra för detta. Och visst är det något speciellt med att kunna gå ut i den krispiga morgonluften med en kopp kaffe i handen.

Foto: Karl Nordlund
Foto: Karl Nordlund

KLÄDKAMMARE/FÖRRÅD

Vi är många som har varit avundsjuka på Carrie Bradshaws walk in closet i Sex and the city.

Och klädkammare eller förråd inne i bostaden ligger högt upp på svenskarnas önskelista när de köper ny bostad. Stora garderober eller klädkammare med bra förvaring är eftertraktat av de allra flesta, oavsett ålder.

PÅKOSTAT KÖK

Många säger att köket är hemmets hjärta. Här samlas familjen för att inte bara laga mat utan också göra läxor, umgås och bara hänga. Eftersom vi tillbringar så mycket tid i köket är det inte så konstigt att hela 30 procent uppger att de är beredda att betala extra för att få ett påkostat kök.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

GEMENSAM ODLING

En tilltagande trend världen över är att odla i kollektiv. Vi har en önskan om att få äta bättre råvaror och mer närproducerade grönsaker, och vad kan väl vara bättre än att få skörda sin egen basilika från en gemensam köksträdgård? 23 procent av svenskarna vill kunna påta i trädgården ihop med sina grannar och sätter just detta på önskelistan.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

GEMENSAM GRILLPLATS

Mattrender kommer och går, men grillning är något som består. Sommarmånaderna är förvisso få men när de väl är här, då vill vi grilla. Kött, fisk, grönsaker, ost, frukt – listan kan göras lång. Gemensam grillplats är ett attribut som prioriteras av 37 procent av de tillfrågade.

Foto: Richard Hammarskiöld
Foto: Richard Hammarskiöld

TAKTERRASS

Att vi dras mot höjder är inget nytt. Sedan urminnes tider har vi gillat att ha uppsikt över vår omgivning och det är något speciellt med att stå på taket till en hög byggnad och spana ut. Detta kommer också mer och mer i nybyggda fastigheter. Kanske för att fler (27 procent i denna undersökning) efterfrågar just en gemensam takterrass.

GÄSTLÄGENHET I FÖRENINGEN

Plats för hela tjocka släkten har vi sällan i själva lägenheten, möjligen en eller ett par extra bäddar. Då kan det vara bra med en gästlägenhet i föreningen som går att låna eller hyra. Hela 49 procent uppger att de tycker att det är viktigt.

Foto: Gustav Kaiser
Foto: Gustav Kaiser

STORA FÖNSTER

Dagsljus gör oss friskare, styr vår dygnsrytm och påverkar vår sinnesstämning. I ett land med många mörka månader som vi i stor utsträckning tillbringar inomhus är det extra viktigt med fönster och ljusinsläpp. Generöst ljusinsläpp från stora fönster är också något 24 procent av de tillfrågade är beredda att betala lite mer för.

STORA SÄLLSKAPSYTOR

TP med vännerna? Nintendo Wii med kidsen eller kanske en härlig middag för hela släkten? Vi har en stor önskan att vara mer sociala i våra bostäder. Stora sällskapsytor med plats för många gäster är 26 procent av svenskarna beredda att punga ut med lite extra för.

Foto: Lars Strandberg
Foto: Lars Strandberg

VITA VÄGGAR

Svenskarnas favoritfärg när det gäller inredning håller i sig. Ett drömhem ska gärna ha vita väggar i åtminstone vardagsrummet, det vill hälften av de tillfrågade ha. Men någonstans i lägenheten får det gärna finnas en fondvägg. 

Foto: Richard Hammarskiöld
Foto: Richard Hammarskiöld

NÅGOT VI TYCKER ÄR MINDRE VIKTIGT ÄR

Bilpool – fortfarande vill många ha sin egen bil.

Flexibel planlösning med flyttbara väggar.

Betongväggar (inomhus), rått och avskalat.

Reporter:
Matilda Lann

Marknadsläget augusti 2016

Sommaren har hittills medfört att bostadsmarknaden stabiliserats något, om än på en lägre nivå jämfört med i våras. Vi upplever ett fortsatt stort medialt intresse för bostadsmarknaden, och diskussionerna från amorteringskravets inträde hålls fortfarande igång. Även Brexit har påverkat psykologin på marknaden, även om dess direkta effekt än så länge inte varit alltför påtaglig.

Utbudet på andrahandsmarknaden har varit sedvanligt lågt under sommaren, och även nyproduktionsmarknaden har upplevt en relativt lugn sommar med totalt 14 säljstarter under juli och augusti.

Bostadsbrist och det faktum att omständigheterna som styr bostadspriserna samverkar på ett sätt som är gynnsamt för bostadsmarknaden ger höga bostadspriser. Detta ställs mot oron som skapas av exempelvis politiska utspel om åtgärder för att dämpa hushållens bostadslån och att bankerna är mer restriktiva i sin utlåning så att betalningsförmågan minskar. Nu är det betalningsförmågan snarare än betalningsviljan som styr bostadsprisernas utveckling.

Vårens prisfall som fick stor medial uppmärksamhet är fortfarande bara ett mindre hack i priskurvan, sett ur ett längre perspektiv. När nu utbudet på bostadsmarknaden ökar och återgår till det normala blir det spännande att se hur amorteringskravet och bankernas restriktivare utlåning påverkar bostadsmarknaden. Effekten lär bli störst i storstadsområdena, med Stockholm i spetsen, där både bostadspriser och bostadslån är som högst. Effekten motverkas av att bostadsbristen, som pressar upp priserna, också är som störst där priserna är högst. Den större mängden osålda bostäder som många mäklarföretag talade om under försommaren, när utbudet ökade för att många ville förekomma amorteringskravet, gör att vi kan få en utbudsökning som blir ovanligt stor nu i början av hösten. Då får vi en riktig prövning av marknadens kraft och nuvarande prisnivå.

Marknadsläget Mars 2016

I bostadsbristens Stockholm går debatten varm om hur vi ska lösa dagens otillräckliga byggande. Generellt vill de flesta, från regering till byggare, öka volymerna. Trots rekordhög nyproduktion påpekar Boverket att vi fortfarande inte är uppe i de nivåer som behövs för att täcka hela behovet.

En fråga som har tagits upp är marktillgången i olika regioner. Många kommuner har tidigare fått kritik på grund av för lång handläggningstid när detaljplanen tas fram. Ett annat problem är att vissa kommuner inte tar ansvar för en tillräcklig bostadsplanering. Det finns byggbar mark men det saknas många gånger en kommunal politisk vilja. Detta tillsammans med lokala motsättningar till utökad exploatering bidrar till långa handläggningstider.

Flera professorer på KTH och tunga aktörer i bostadsbranschen anser att man måste titta på en större regional bostadsplanering. Främst anser man att byggandet är ojämnt i länets olika kommuner trots att förutsättningar finns för bostäder finns på många platser. I en artikel i Dagens Industri säger flera byggare att statliga investeringar i infrastruktur ska knytas samman med byggandet av ett visst antal bostäder. Det här är en fråga som regeringen tar upp i de bostadspolitiska samtalen med oppositionen.

Enligt Handelskammaren skapar en del kommuner naturreservat för att slippa exploatering. Totalt kan 100 000 bostäder byggas i vissa naturreservat och Handelskammaren anser att kommunerna bör fråntas rätten att införa nya naturreservat.

Idag närmar vi oss införandet av amorteringskravet. Lagen ska vara på plats första maj och föreskrifterna för nya bolånetagare gäller från och med första juni. Det är dock fortfarande frågetecken kring vilka regler som gäller för nyproduktion. Senast den 18:e april ska Finans-inspektionen ha lämnat in detaljerade reglerna för amorteringskravet till regeringen.

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, har dock sagt att det är bankerna som bestämmer om kunder får undantas amortering vid köp av nyproduktion. Han påpekar att beslutet fattas efter en samlad kreditbedömning för varje enskild kund.

 

”Det kommer inte att vara en rättighet för vem som helst att få slippa att amortera de fem första åren efter att man köpt en nyproducerad bostad. Det är banken och inte köparen som avgör det.”

Bankföreningens VD, Hans Lindberg, uttalande i SR

 

På kort sikt kan detta skapa viss förvirring kring vad som gäller för nyproduktion. Inte bara för kunderna, utan för hela branschen. Redan nu har banker och byggföretag infört amorteringskravet i sina boendekalkyler men osäkerheten kan göra att flera spekulanter avvaktar med köp, dels för att de inte vet vad som gäller, men även för att se hur marknaden reagerar.

Dock bedömer flera aktörer i branschen att marknaden inte kommer att reagera på samma sätt som förra våren, då priserna skenade när många ville köpa bostad innan kravet infördes. Nu har debatten pågått under en längre tid och flera banker har anpassat sig till de preliminära kraven.

Bostadsåret 2015

Då 2015 nu passerat kan vi konstatera att det har varit ett mycket händelserikt år. Bostadsmarknaden har varit hetare än någonsin och ämnet har debatterats flitigt under hela det gångna året. I media har vi kunnat läsa allt från bostadsbubbla och hushållens höga belåningsgrad till bostadsbrist och rekordmånga byggstarter av nyproducerade bostäder.

 

Sedan finanskrisen år 2007 har det varit relativt lugnt på marknaden. Priserna har gått både upp och ned men inte med några anmärkningsvärda förändringar. År 2013 såg vi att priserna började stiga och därefter har utvecklingen gått i en rasande fart. Låga räntor, god arbetsmarknad och en bostadsbrist har eldat på tempot framförallt i storstadsregionerna.

 

Då prisuppgången har varit så stark har flera myndigheter och politiker blivit oroliga, framförallt när det gäller hushållens höga belåning. Man anser att hushållen har börjat få en alltför hög skuldsättning och då letat efter lösningar som skulle kunna dämpa prisuppgången. Detta ledde till att förslaget om ett allmänt amorteringskrav gick ut på remiss under våren 2015. Inledningsvis skenade priserna då många ville köpa ny bostad innan amorteringskravet blev verklighet. Flera tunga instanser sa dock nej till förslaget vilket resulterade i att man helt enkelt var tvungen att börja om från början. Efter en andra rond, där flera instanser dock fortfarande sade nej, har regeringen nu beslutat att Finansinspektionen får grönt ljus med amorteringkravet. Lagrådets granskning var avgörande för beslutet och till våren/sommaren 2016 förväntas kravet att amortera på bolån vara på plats.

 

Nyproducerade bostäder föreslås undantas från amorteringskravet men kommer fortfarande att påverkas. Kunder som köper nya bostäder måste fortfarande sälja sin bostad på en marknad där kravet finns. Nyproduktionsmarknaden är inte heller isolerad från andrahandsmarknaden. Det som påverkar ena sidan påverkar alltså även den andra. Det har vi också kunnat konstatera särskilt när det har gällt gällande bostadspriserna. När successionsmarknaden exploderade i skenande budgivningar och bostäder som såldes innan visning såg vi en markant ökning av spekulanter på nyproduktionsprojekt. Plötsligt såldes hela projekt till byggföretagens förturskunder, ibland på en enda dag. Det har hänt tidigare men nu kunde det konstateras i var och vartannat projekt, vilket är unikt.

 

Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren har vi en fortsatt stor bostadsbrist. En majoritet av kommunerna säger att man saknar bostäder, i de allra flesta fall i samtliga upplåtelseformer. Boverket beräknar att Sverige måste bygga 76 000 bostäder per år fram till år 2020 för att täcka de behov som vi har. Boverkets prognos får år 2015 var 48 000 och är 53 000 för år 2016.

 

Byggföretagen kan däremot inte lösa bostadsbristen själva. Kommunens planmonopol är också en fråga som har diskuterats flitigt under 2015. Att detaljplaner idag tar för lång tid måste åtgärdas och idag är överklaganden något som helt enkelt tas för givet i byggprocessen. Om vi vill lösta bostadsbristen så måste det finnas tillgänglig mark att bygga på.

 

Avslutningsvis några tankar om framtiden. Då priserna drog iväg innan amorteringskravet diskuterades i våras är det förmodligen rimligt att vi får se samma effekt till nästa vår. Det kan öka på oroligheterna för den s.k. bostadsbubbla som vissa idag varnar för. Vi kanske också får mer klarheter gällande ränteavdrag och maximal skuldkvot vid bostadslån. Idag har vi ingen bred politisk enighet och om priserna fortsätter att stiga kommer debatten sannolikt att fortsätta. Riksbanken har sagt att räntan kommer att förbli låg fram till hösten 2017 men att vi förmodligen kommer att få se en höjning under nästa år.

 

Om vi ska lösa bostadsbristen bör det byggas bostäder i samma omfattning som det gjordes på 1990-talet. Det är en utmaning men samtidigt är möjligheterna stora för branschen.

Det går bra nu – 16 nya bostadsrätter om dagen

Siffror som Svensk Nyproduktion, som är en del av Svenska Mäklarhuset, presenterar visar att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter i Stockholms län varje dag under årets tredje kvartal.

Just nu är läget på bostadsmarknaden betydligt mer intensivt än normalt. Siffror som Svensk Mäklarstatistik presenterar visar att priserna på bostadsrätter stigit med upp emot tjugo procent i flera delar av Stockholm. Då bör även beaktas att utgångspriserna för ett år sedan redan var relativt höga.

Till följd av trycket på successionsmarknaden har vi sett att många kunder ser nyproduktion som alternativ när de vill köpa ny bostad. Flera nyproduktionsprojekt säljs slut redan samma dag som de säljstartar och många bostäder går till byggbolagens förturskunder.

Under kvartal tre säljstartade 27 nyproduktionsprojekt innehållandes 1 477 bostadsrätter i Stockholms län. I snitt innebar det då att det kom ut ett nytt bostadsrättsprojekt till försäljning var tredje dag. Det innebar också att det i snitt kom ut 16 nya bostadsrätter till försäljning i Stockholm varje dag under perioden, detta står för cirka en fjärdedel av alla bostäder som utannonseras varje dag.

Av de 27 projekt som säljstartade under kvartal tre såldes nio av dessa slut under samma period, de innehöll sammanlagt 524 bostadsrätter.

Trots att det senaste kvartalet erbjöd nya bostadsrätter motsvarande en ny mindre bostadsrättsförening per dag, talas det generellt sett fortfarande om att det byggs för lite, säger Jesper Höök på Svensk Nyproduktions analysavdelning. Då ska vi komma ihåg att de 16 nya bostäderna per dag är exkluderade både hyresrätter, småhus och studentbostäder.

Vi kan alltså konstatera att det för den som går i flyttankar finns 16 nya potentiella hem per dag att köpa.

Så trots att det i snitt säljstartade 16 nya bostadsrätter om dagen under kvartal tre talas det fortfarande i media om att det byggs för lite nya bostäder. Var går då gränsen för när det byggs tillräckligt på en omättad marknad? Och hur stort lass ska nyproduktionen dra i kampen mot bostadsbristen?

Almedalen

Under veckan som gått har Svensk Nyproduktions analyschef Claudia Wörmann varit på plats i Almedalen för att diskutera och debattera framtidens bostäder och det samhällsproblem som den påtagliga bostadsbristen har kommit att bli.

Wörmann menar att situationen på bostadsmarknaden är ohållbar och att väldigt lite görs för att förbättra den trots att alla vet om de stora problemen.

Vidare påtalar hon att om inte politiker och andra aktörer börjar samarbeta för att se till att förbättring sker redan nu kommer allt fler hinna bli drabbade. Detta då väldigt lite görs i dagsläget trots att dessa frågor diskuterats länge.

Här har vi till skillnad från många andra områden koll på behov och konsekvenser. Då är det anmärkningsvärt att vi trots den vetskapen och relativa enigheten inte kommit längre.

Man behöver börja se helheten, inte bara att människor ska ha någonstans att bo, utan de ska även kunna leva, i och runt sitt nya hem, säger Wörmann.

Politiker, myndigheter och byggare behöver arbeta tillsammans för att hitta hållbara och långsiktiga lösningar på något som faktiskt får kallas för en bostadskris.

I en bransch som i sig går bättre än någonsin förr och där det allra mesta som byggs säljs slut omgående, måste vi våga ta steget för att investera i framtiden.

Redan när jag besökte Almedalen för fem år sedan diskuterades dessa frågor. Det är anmärkningsvärt att så lite har hänt, säger Claudia Wörmann.

Nöjda pensionärer med stora krav på förvaring

Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna har kartlagt bostadssituationen för de äldre i Eskilstuna med omnejd. Svaren kan vara representativa för målgruppen, oavsett var man bor geografiskt. Det finns närmare 2 miljoner 65 åringar och äldre i Sverige idag. Hur denna stora grupp än väljer att göra med sitt boende ger det konsekvenser för andra på bostadsmarknaden. Väljer många ur gruppen att flytta frigörs bostäder för andra målgrupper, företrädesvis barnfamiljer, och flyttkedjor sätts igång.

Nöjda med sitt boende

På frågan om hur nöjd man är med sitt nuvarande boende svarar 79 procent av de tillfrågade att de är mycket nöjda. 17 procent svarar att de är ganska nöjda med sitt nuvarande boende och övriga är missnöjda.

71 procent tycker att de bor lagom stort och 24 procent tycker att de bor för stort. 4 procent tycker att de bor i en för liten bostad idag.

Nästa bostad

På frågan om hur nästa ideala boende skulle se ut för gruppen hamnar en hyresrätt en bit upp i en fastighet med hiss överst.

  1. En hyresrätt, högre upp med hiss
  2. En bostadsrätt, högre upp, med hiss
  3. En hyresrätt på nedre botten
  4. Ett radhus
  5. En bostadsrätt på nedre botten
  6. Ett enplanshus
  7. En tvåplansvilla

– En lägenhet högre upp än nedre botten, både bostadsrätt och hyresrätt är efterfrågat. Intressant också att radhus rankas högt. Mycket handlar ju om att få ett bekvämare boende som kräver mindre underhåll när man flyttar som pensionär, säger Claudia Wörmann, analyschef på Svensk Nyproduktion.

Betalningsvilja

Vi frågade vilka attribut man kan tänka sig att betala extra för i sin bostad. Absolut högst betalningsvilja är det för en stor balkong/ uteplats bland pensionärer.

  1. Stor balkong/ uteplats
  2. Klädkammare/ förråd inne i bostaden
  3. Goda förvaringsmöjligheter i anslutning till bostaden
  4. Separat tvättstuga inne i bostaden
  5. Påkostat badrum
  6. Bra miljöval
  7. Stora fönster
  8. Påkostat kök
  9. Stora sällskapsytor
  10. Flexibel planlösning, flyttbara skjutväggar.

– Stor balkong eller uteplats ligger högt upp på önskelistan för alla, oavsett ålder.  Den blir en nödvändig ventil. Det som är utmärkande för gruppen äldre är att de har en högre betalningsvilja för klädkammare, förråd inne i bostaden än övriga målgrupper och det är ju sammankopplat till att flytten ofta sker från större till mindre ju äldre man är. Och det ställer krav på förvaringsutrymmen, avslutar Wörmann.

Mer information

Undersökningen baseras på knappt 400 svar från besökare på en seniormässa i början av mars 2015 i Eskilstuna. Svensk Nyproduktion i samarbete med SPF Seniorerna bistår gärna med mer information om undersökningen och ytterligare information om hur kommunen ska tänka avseende bostäder för seniorer.

Vill du ha hela eller delar av undersökningen eller en kommentar är du välkommen att hör av dig till:

 

Claudia Wörmann, analyschef Svensk Nyproduktion, 0709 90 68 14

Svensk Nyproduktion är en del av Svenska Mäklarhuset.

 

 

Litet utbud beror på snabbare förmedlingsprocess

Svenska Mäklarhusets fastighetsmäklare har fått besvara frågor om det låga utbudet av bostäder till salu på marknaden just nu. De allra flesta gör bedömningen att det låga utbudet i själva verket handlar om ett ganska normalt utbud men med kraftigt förkortade förmedlingsprocesser. Säljs bostäderna snabbare hinner det inte bildas något lager.

– Det talas om ett litet utbud. Är inte andelen människor som ska flytta konstant, eftersom de flesta flyttar sker på grund av att något sker inom familjen, kan man undra. Och så förefaller det faktiskt vara, säger Claudia Wörmann analyschef på Svenska Mäklarhuset.

Antal småhus till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
1 361 1 227 991 659

Antal bostadsrätter till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
2728 2685 2566 1975

Antal nytillkomna bostäder till salu

Småhus

Antal nytillkomna småhus till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
223 155 212 211

Antal nytillkomna bostadsrätter till salu vecka 14, Stockholms län

2012 2013 2014 2015
804 562 745 906

 

– Antalet nytillkomna småhus till salu ligger helt i linje med tidigare år, och antalet nytillkomna bostadsrätter till salu är ju fler i år än tidigare år. Det stödjer teorin att det låga utbudet handlar om kortare förmedlingstider, avslutar Wörmann.

Utedassets död

Ungefär hälften av den vuxna svenska befolkningen i Sverige har tillgång till ett fritidshus.

Den svenska fritidshusmarknaden är unik, de flesta husen har en historia att berätta, många hus som idag är fritidshus har tidigare varit bostad åt skomakarfamiljen eller torparfamiljen. I många andra länder är fritidshustraditionen kopplad till en massa hus, byggda ungefär samtidigt, så kallade sportstugor, där de flesta ser likadana ut i ett område med likalydande gatunamn.

Det gör också att vi har ovanligt många fritidshus i vårt avlånga land, cirka 800 000.

Den svenska fritidshustraditionen började smyga igång redan under 1800- talet, då flertalet borgare från storstäderna skaffade sommarhus i städernas utkanter för att andas frisk lantluft. Traditionen utökades i och med de mer utvecklade transportmöjligheterna, och det blev allt vanligare bland de mer välbärgade att skaffa sig ett sommarhus på landet.

Omkring 1920 började de första sportstugorna dyka upp. En enkel stuga för medelinkomsttagaren.  Stugan skulle vara inredd med värmekälla så att den även kunde användas vintertid. Den skulle vara liten och billig att uppföra, och livet där skulle levas enkelt.  I sportstugan var tanken att det bekväma skulle sättas åt sidan och istället skulle man ägna sig åt vedhuggning, snöskottning och andra fysiskt krävande aktiviteter.

Den ekonomiska situationen började förbättras successivt för stora delar av befolkningen, vilket innebar att allt fler hade råd att bygga sig en sportstuga. Högre löner, förbättrade kommunikationer med buss och bil, och det stora intresset för friluftsliv var de viktigaste orsakerna till att fler och fler nu skaffade sportstuga.

Stugorna byggdes ofta nära städerna eftersom de flesta bara hade möjlighet att vistas där under helgen.

Först under 1940 talet kom begreppet sommarstuga. De blev större och bekvämare. Det sportiga idealet ersattes av ett annat där man fick lov att leva lite lugnare.

På 1960 talet lagstadgades det om fyra veckors semester.  Många hade råd att skaffa bil på den här tiden och det blev därmed lättare att ta sig till stugan året runt. Den längre semestern innebar att människor kunde använda fritidshuset mer.

Stugan idag

Vi ställer allt högre krav på bekvämlighet. De allra flesta som letar efter fritidshus söker något som inte kräver allt för mycket renovering. Visst finns det en och annan som vill renovera, som finner det roligt och som har kunskapen, men de allra flesta vill hellre se ett hus med mindre omfattande renoveringsbehov. Det gamla utedasset har fått ge vika för större krav på bekvämlighet, helst golvvärme och jacuzzi.

Indraget vatten är viktigt och farbar väg ända fram. Samtidigt månar många om att inte ha alltför nära till närmste granne, en ekvation som ofta blir svår att gå ihop om man också önskar farbar väg ända fram till fritidshuset.

Visst går det att förstå kraven på bekvämlighet. Det finns även ett ekonomiskt incitament. Har du ett fritidshus med nära nog permanentstandard, kan du också nyttja huset längre perioder, ingen årstid avskräcker.

Tänk noga igenom hur du vill nyttja ditt fritidshus, och sätt upp vissa kriterier. Ska det ligga relativt nära hemmet?  Många har en romantisk bild av sitt blivande fritidshus, en av de stora avromantiserande faktorerna (och anledningen till att det inte blev riktigt som man tänkt sig) är att fritidshuset ligger långt från hemmet. Avståndet är en viktig aspekt.

Var egoistiskt, köp ett fritidshus som passar de egna behoven, och inte kommande generationers eller vänners besök. Barnen kanske hellre vill resa jorden runt och vännerna har ett eget fritidshus.

Läge, läge, läge. Huset på klippan eller det långt inne i skogen? Läget kan man aldrig göra något åt. Ett tips kan vara att hyra först och köpa sen, för att lära känna trakten.

Hur vill du spendera din lediga tid? Det där fritidshuset som är oerhört charmigt, ganska billigt, men som kräver upprustning kan verka lockande. Grattis om du mäktar med det. Många gör det inte. I slutänden kan det vara väl investerade pengar att lägga till lite på köpeskillingen, köpa ett hus som är renoverat och där du och din eventuella familj kan koppla av.

Personligen tror jag att Ernst Kirschsteiger och hans program bidragit till att människor får en skev bild av hur det är att renovera ett torp, en sommarstuga eller sportstuga. Vad man inte ser, är att bakom den leende Ernst finns ett helt team experter, som hjälper honom med renoveringen. Ett helt team!

 

Claudia Wörmann, Analyschef

 

 

 

 

 

 

 

Sida 1 av 212
Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
Säljstartsbrevet®
Välj istället för att leta! Vill du får en detaljerad lista över kommande säljstarter? Prenumerera på Säljstartsbrevet®.
ErrorHere